Valet 2022 närmar sig och det har blivit dags att ta tempen på transportpolitikerna. Först ut är Vänsterpartiets Jens Holm, som är ordförande i Trafikutskottet.
Den 13 juni presenterades Sveriges nya infrastrukturplan. Vad är du mest nöjd med alternativt mest kritisk mot?
— Vi är mycket kritiska till att hela planen är helt och hållet underfinansierad. 799 miljarder (+ banavgifter och trängselskatt) kommer inte att räcka till för de nyinvesteringar och underhåll som behöver göras för svensk infrastruktur. Vår infrastruktur kommer att vara i sämre skick i slutet av planperioden, 2033, än idag. Och då är det redan illa ställt idag. Vi i Vänsterpartiet har därför budgeterat för 170 miljarder kronor utöver regeringens plan samt att vi vill att vissa objekt ska kunna lånefinansieras, som höghastighetsbanorna. Vi är också mycket kritiska till att planen inte utgår från vårt klimatmål om -70 procent till senast 2030 för transportsektorn. Med den här planen riskerar utsläppen öka, inte minska.
Vilken är den enskilt viktigaste åtgärden för att den svenska transportsektorn ska lyckas målet om att minska utsläppen från växthusgaser med 90 procent fram till 2050?
— Att det drivs en politik för ett transporteffektivt samhälle, det vill säga politik för minskad massbilism, flygresor och färre långtradartransporter på våra vägar, men ökad kollektivtrafik samt överflytt av godstransporter till järnväg och sjöfart. För att uppnå detta behövs politiska beslut och ekonomiska styrmedel, exempelvis en vägslitageavgift på tunga transporter och där intäkterna går till att investera i hållbar transportinfrastruktur.
En stor del av transportsektorn går nu över till eldrift — hur ska Sverige klara elförsörjningen?
— Genom en massiv utbyggnad av förnybar energi samt ökad överföringskapacitet liksom satsningar på energieffektivisering. Den sparade kilowatttimmen är den bästa kilowattimmen.
