Den nordligaste änden av den pågående utbyggnaden av järnvägen Mjölby-Motala-Hallsberg – ”Godsstråket” – till dubbelspår är nu klar.
Nu är fyra kilometer nytt dubbelspår parallellt med västra stambanan i västra infarten till Hallsberg färdigt. Sträckan utgör den nordligaste delen av det så kallade ”Godsstråket” mellan Mjölby i söder och Hallsberg i norr.
Godsstråket är en av Sveriges vikigaste och mest trafikerade sträckor för godstågen och även en av de sträckor där godstrafiken är mångfalt större än persontrafiken.
Sedan flertalet år pågår en utbyggnad av Godsstråket till dubbelspår, där järnvägen fått flera nya och rakare sträckningar. Det som återstår är flera sträckor mellan Motala och Hallsberg där en av dem är 13 kilometer dubbelspår i en ny rakare sträckning mellan Åsbro och Hallsberg som just nu byggs. Dryga två kilometer utgörs av tunnel.
Tillsammans med Bergslagsbanan, som går mellan Storvik och Örebro, utgör Godsstråket en av de viktigaste pulsådrorna för järnvägsgodset i Sverige.
FAKTA Järnvägen Mjölby-Hallsberg
Järnvägen mellan Mjölby och Hallsberg började byggas av privata aktörer 1871 och öppnades för trafik 1873. Den normalspåriga järnvägen hette då Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ) och var 96 kilometer lång.
I de ursprungliga planerna ingick även bygget av en sidobana från Dunsjö och österut över Finspång och till Norrköping.
Den överlägset största delfinansiären av järnvägsbygget var dåvarande företaget Motala Verkstad. Järnvägen blev betydlig dyrare än planerat. Järnvägsbolaget (HMMJ) hade vid byggstarten tillgångar på 4,2 miljoner kronor men bygget beräknades efteråt ha kostat 6 041 567 kronor.
Trafikintäkterna blev betydlig mindre än vad HMMJ budgeterat för och efter en fördjupad lågkonjunktur beslutade riksdagen 1879 att staten skulle köpa järnvägen för 4,2 miljoner kronor. Affären blev det första järnvägsförstatligandet i Sverige.
BILDEN UNDER: Lok med gruståg på järnvägsbron över Svartån vid Älvkulla på linjen mellan Mjölby och Skänninge. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum
