Den organiserade brottsligheten av droger nyttjar effektivt transportsektorn, postsystemen och e-handeln för att smuggla droger över gränserna. Det berättar forskaren Alexander Söderholm som har drogsmugglingen som sitt forskningsfält.
Alexander Söderholm – vilken är bakgrunden till att du började forska om drogsmuggling?
– Globaliseringen och nya transport- och försörjningskedjor har haft en enorm påverkan på hur kriminella nätverk smugglar droger internationellt. Dessa nätverk har haft en särskilt djup påverkan på utvecklingsländer globalt, speciellt på länder som fungerar som nav inom globala försörjningskedjor där kriminella organisationer har lyckats korrumpera makthavare och det juridiska systemet. I det tidiga 2000-talet såg vi 
exempelvis hur Västafrika snabbt blev en av de viktigaste platserna för den internationella kokainhandeln, då polismyndigheter i Europa samt Karibien lyckades slå till mot nätverk som smugglade kokain direkt från Karibien till EU. Dessa nätverk ändrade då snabbt sina rutter och började exploatera länder inom Västafrika – som Guinea-Bissau – för att omlasta kokain från Sydamerika till Europa. Inom ett par år så såg vi att mer än 20 ton kokain smugglades genom Guinea-Bissau årligen, vars dåvarande statsbudget beräknades vara värd lika mycket som 1 ton kokain i ”grossist”-ledet i Europa. Dessa problem är av global betydelse och påverkar hela länder och regioner, och är en stor drivkraft för korruption. Tyvärr så ser vi att legala transport- och försörjningskedjor spelar en stor roll och att det till viss del har blivit enklare att smuggla stora mängder droger internationellt.
BILDEN T H: Alexander Söderholm forskar om drogsmuggling och drogproduktion vid London School of Economics and Political Science. Foto: Privat
Vilka varor är det som huvudsakligen smugglas över Sveriges gränser idag?
– I Sverige betraktas drog- och vapensmuggling som de mest allvarliga ”varorna” som smugglas över våra gränser. Kriminella nätverk som smugglar illegala varor är ofta involverade i smugglingen av flera slags varor, exempelvis flera slags droger – kokain, amfetamin, cannabis – eller droger och vapen. Drogsmugglingen är särskilt lukrativ, speciellt för billiga substanser som produceras inom Europa – exempelvis i Nederländerna eller Belgien där stora mängder amfetamin samt MDMA produceras och säljs till ett högt pris på gatorna i svenska städer. Drogrelaterad brottslighet är en av de svenska kriminella nätverkens viktigaste inkomstkällor.
Hur effektiv bedömer du att vår svenska drogpolitik är i detta sammanhang?
– Det nuvarande systemet, som kriminaliserat droger, gynnar i hög grad dessa nätverk, då det driver upp priserna på droger och styr om samhällets fokus – inklusive polis och rättssystemet – till att arrestera drogbrukare samt arrestera medlemmar längst ner i dessa kriminella nätverk.
Hur har drogsmugglingen över Sveriges gränser förändrats de senaste decennierna?
– Den största förändringen som skett de senaste 10 åren är en stor ökning av exploateringen av postsystemet samt den legala logistiksektorn för att smuggla droger in till Sverige. Detta har ökat, speciellt de senaste åren med expansionen av online-drogmarknader – ”darknet” – där privatkonsumenter kan beställa droger online med hjälp av kryptovalutor. Kriminella nätverk beställer också större mängder droger via darknet, som skeppas in till Sverige och sedan bryts ner till mindre kvantiteter för att säljas på gatorna i svenska städer. Detta har inneburit att de traditionella kriminella nätverken som tidigare dominerat drogmarknaden alltmer konkurreras ut av mindre och löst sammanställda nätverk som inte behövt etablera förtroendebaserade relationer med internationella drogsmugglare samt nätverk som traditionellt varit de enda som kunnat smuggla droger in i Sverige. Nuförtiden kan i princip vem som helst beställa en större mängd droger online och sätta upp ett nätverk för att distribuera och sälja både lokalt nationellt.
I vilken grad är transportföretag inblandade i drogsmugglingen?
– Vi vet att hamnar samt städer inom europeiska unionen som är ”hotspots” för import av droger – som exempelvis Rotterdam och Antwerpen – haft problem med korruption. I mars i år arresterades exempelvis ”the Chief inspector of the Antwerp police” för misstänkt korruption samt medlemskap i ett eller flera kriminella nätverk. En hel del forskning på detta område visar att korruption inom transport- och logistiksektorn idag är ett av de viktigaste elementen som gör det möjligt för kriminella nätverk att smuggla droger globalt och till EU. Ny teknik som exempelvis spårningssystem har gjort det svårare för kriminella organisationer att utnyttja den legala industrin för att smuggla droger. Det gör den ”mänskliga faktorn”, alltså korruption, desto viktigare. Samtidigt som branschen har en snabb teknikutveckling så har global handel – speciellt sjöfartscontainers – expanderat mycket snabbare. Stora transportnav utanför Europeiska Unionen har inte kapaciteten eller utrustningen för att kunna övervaka den enorma mängd containers som de hanterar. Dessa platser är också några av de mest sårbara för korruption.
LÄS ÄVEN: ”De stora transportföretagen är medvetna om problemet”
Om Alexander Söderholm
Jobbar på en doktorsavhandling (PhD) vid London School of Economics and Political Science med inriktningen drogsmuggling samt drogproduktion i Mellanöstern, med fokus på Iran och närliggande länder. Arbetar även som konsult för en rad internationella organisationer där han ger råd och forskar kring internationell drogsmuggling samt hur drogmarknader påverkar staters säkerhet, politiska system samt socioekonomisk utveckling.
