Sommaren är här, vilket betyder att många klassiska bilar plockas fram ur lador och garage. Transportnytt har fått ta en titt i Volvo Museums digra samling av fordon som står i muséets magasin i väntan på att få plockas fram i ljuset.
Mattias Gustafsson, fordonsansvarig på Volvo Museum, har gett oss en guidad tur i Volvo Museums magasin, där alla de Volvo-fordon som inte får plats i museets 
visningslokaler står, i väntan på att få visas på någon utställning i muséet eller komma ut på vägarna i någon aktivitet – eller agera statist i någon film.
Mattias Gustafsson – hur många fordon finns det i museidelen samt i magasinet?
– Vi har totalt cirka 330 fordon i museet varav ungefär 200 fordon i magasinet. Vi försöker växla bilar som visas på muséet. Jag har nyligen bytt ut några bilar och ställt in bland annat Volvo 162 C – byggd på Volvos 164 och en prototyp till det som sedan blev Volvo 262 C.
BILDEN T H: Två konceptbilar som aldrig gick i massproduktion – en röd Volvo 480 med cabrioletkaross och en grå 480 med targatak. Foto: Mattias Gustafsson
Har muséet fått fordon till skänks någon gång?
– Det är väldigt sällsynt. Det som jag känner till är två bilar som vi fått från Norge – en Volvo 245 polisbil och en norsk Volvo 340. Sedan är det många som hör av sig och vill sälja bilar till muséet då de tror att de sitter på unika exemplar.
I vilken utsträckning blir bilarna i magasinet uttagna för en åktur?
– I dagsläget har vi en flotta på 40 ”körbilar” – alltså bilar som vi håller rullande. De motionerar vi med jämna mellanrum, ibland är vi ute och åker med körbilar varje vecka. Och nyligen gjorde Volvo Cars en reklamfilm där de skulle ha med en vit Volvo 855 och en vit P1800.
– Det händer även att vi skakar liv i andra bilar i magasinet. I år ser det till exempel ut som att Kungsrallyt blir av igen. Vi har kungens bil hos oss och den kommer 
vi nog ta ut och köra igång till det evenemanget. Vi brukar medverka på Kungsrallyt med cirka tio bilar.
– Sedan är det inte ovanligt att vi tar ut bilar som ska vara med i filmproduktioner. Jag meedverkade till exempel med en bil i uppföljaren till SVT:s serie Vår Tid Är Nu – Hajby-affären.
BILDEN T H: En av flera koncept-kombis från Volvo som aldrig blev verklighet: Den svarta bilen är byggd på modellen 340/360. I magasinet står också en konceptkombi byggd på Volvo 440-modellen,. men den får vi inte fotografera. Foto: Pierre Kjellin
Är det många av Volvos koncept- och prototypbilar genom åren som inte hamnat på Volvo Museum?
– Ja, så är det. Jag vet till exempel en bil, som ägs av en privatperson, och som kallas ”Elisabet II”. Det var en prototyp till Volvo PV. Ett annat exempel är Volvo P1800. När den modellen togs fram gjordes det tre olika prototyper, där muséet har en av dem. Nu jobbar vi med en P1800-utställning eftersom den modellen fyller 60 år. En av prototyperna ska vi låna in från ägaren och den tredje håller på att renoveras. 
Visst finns det modeller ni saknar i samlingarna gärna skulle vilja köpa in till muséet?
– Jo, sådana diskussioner pågår här hela tiden. Bilar som vi saknar i dagsläget till exempel jag gärna skulle se att vi köper in är till exempel Amazon 123 GT och 242 GT, det har vi diskuterat.
Har du själv någon favorit bland Volvos modeller?
– Min favoritbil att köra är nog en Volvo PV från 1957.
Vad har du själv för Volvo-bilar hemma?
– Jag har bland annat en C30, en C70 cab generation 1 och en 480. Sedan håller jag på att bli färdig med en Televerket-utrustad Volvo Duett med all utrustning som jag har totalrenoverat under flera års tid. Jag har fått köpa en hel del detaljer på bland annat Tradera och även hittat det takräcke som Televerkets Duetter hade.
BILDEN T H: Volvo Museums utställningar och magasin rymmer även flertalet tunga fordon, påpekar fordonsansvarige Mattias Gustafsson. Bland annat denna Volvo-buss. Foto: Pierre Kjellin
BILDERNA UNDER:
Vid vårt besök tar Volvo Museums fordonsansvarige Mattias Gustafsson ut en av tidigare Volvo-vd:n Pehr G Gyllenhammars fyra specialtillverkade tjänstebilar med specialbeställda motorer – en Volvo 780 – på en kort tur. Istället för den sedvanliga V6:an på 2,8 liter från franska PSA så hade P G:s 780 Volvos 2,1-liters turbofyra som i denna version ger 165 hk. Samtliga Gyllenhammars tjänstebilar hade röd inredning. De tre andra tjänstebilarna är:
En Volvo 244 turbo från 1979 (året innan turbomodellen lanserades) med Volvos 2,1 liters turbofyra på 155 hk.
En Volvo 262 C som istället för den sedvanliga V6:an på 2,8 liter från franska PSA har Volvos 2,1-liters turbofyra på 155 hk som Volvo med hjälp av högre kompression, förbättrad kamaxel och laddluftkylare hade trimmat till 180 hk.
En Volvo 854, med den raka turbofemman på 225 hk.
