För att kunna styra mot en elektrifierad lönsamhet och bättre vinstmarginaler behöver åkerierna mer kunskap om ellastbilarna, bättre datorstöd och mer tid till att vägleda transportköparna — det skriver Claes Hemberg, oberoende ekonom.
Utifrån garaget i Örebro rullar Närkefrakts nära 400 lastbilar. Körningarna sker mest inom en radie på 30 mil, med gott om laddstolpar. På papperet låter det som ett perfekt värld för ellastbilar.
Men verkligheten är mer trögrörlig. Det saknas några avgörande fordonsfakta och mogna kunder. Företagets vd Fredrik Öjdemark är ändå optimistisk. ”I år växer vår elflotta till 15 lastbilar. Nu har vi volymen för att skapa lönsamhet. Sista hindret är inte längre teknik, utan faktauppgifter från lastbilstillverkarna och avvaktande kunder. Vilket är något vi jobbar på”, säger Fredrik Öjdemark.
Vd:n för Närkefrakt ser ellastbilarna som huvudvägen framåt. Han pekar på deras höga effekt, deras mogna teknik, deras lägre servicekostnader och deras bättre arbetsmiljö för chaufförerna. Elfordonen, medger han, kräver samtidigt åkerierna på nya insikter och arbetssätt.
Ny roll för åkerierna
Flera åkerier jag pratar med har köpt in en ellastbil för att pröva tekniken. Men i brist på kunder och kunskap har de inte fått det att fungera och har lite grann gett upp. De som lyckas talar om två viktiga insikter. Elektrifieringen tvingar och lockar åkerierna att jobba närmare sina kunder. Mer detaljplanering kräver också mer datorkraft.
Nu börjar det dessutom bli bråttom. Öjdemark är kritiskt nyfiken. ”Vi kommer naturligtvis att lära oss längs vägen. Men det går idag alldeles för långsamt. Många åkerier lär upptäcka de nya arbetssätten alltför sent. Det kan bli väldigt trångt vid laddstolparna hösten före 2030-målet. Vi måste starta igår”, säger han.
Idag är det långt ifrån alla åkerier som medger att de står inför den största förändringen under de senaste 100 åren. Ännu färre inser att det är knappt om tid. Ursäkten att avvakta har varierat över tiden.
Tekniken är redan mogen
Den första elektrifierade lastbilen 2017, Tesla Semi, hånades för att bara orka köra chips. Idag är batterierna både effektivare och billigare. Priserna har gått ned några 90 procent det senaste årtiondet.
Just nu ifrågasätts istället batteriernas livslängd och tillgången till el. Fredrik Öjdemark ser andra vägskäl. ”Idag har vi snarare ett överutbud av laddstolpar och för få ellastbilar”, säger han och fortsätter:
”Nej, den stora frågan idag är bristen på fakta om ellastbilarnas prestanda och vi behöver fler kunder som vill elektrifiera”.
Fullt tillräcklig
Tekniken är idag fullt tillräcklig, säger en känd röst i Per Kågesson, fil dr i energianalys. ”Bred forskning visar att dagens batterier är mer långt mer robusta än många tror. De tål fler laddcykler och snabbare laddningar utan att det påtagligt försämrar den långsiktiga kapaciteten”, säger Kågesson.
Lägg därtill att laddtiderna kommer att kortas väsentligt. Batteriernas livslängd är också bättre än myten. ”Batterierna tappar under 1 procent kapacitet varje år. Sedan kan någon vilja ladda snabbare eller oftare. Men inte heller det tycks påverka den viktiga livslängden. Skeptikerna har fel”, säger Per Kågesson.
Kräver mindre service
En fingervisning får vi från landets stora bussföretag Nobina. De har idag 800 elbussar som kör dygnet runt och väntas rulla i åtminstone åtta år.
Behovet av service är välkänt. Elbussarna kräver en femtedel mindre service. Det gör inköpskostnaden mindre intressant. Detta eftersom livslängden och servicen är det som i slutänden avgör vinsten.
Det är ett skifte i perspektiv som borde intressera de som äger ellastbilar.
El kräver ny ryggrad
Frågorna kring lastbilarnas livslängd hänger kvar. Därför tar Närkefrakt idag ut 5 procent extra för sina eltransporter. Eldriften i full skala lär blir betydligt billigare än diesel, är deras analys. Det gäller bara att nå den brytpunkten.
Idag är det däremot bara 1 av 20 transportkunder som ser eldrift som ett alternativ. Alla de som duckar elfrågan kan därmed bli ett allvarligt krokben på åkerierna. För 2030-målet om 70 procent utsläppsfritt skyndar snabbt närmare. Och att byta till el liknas allt oftare vid att byta ryggrad. En utmaning som idag ligger rakt i åkeriernas knä.
Om inte annat lär åkerierna få skulden för förseningar. En debatt som idag mest uteblir.
Närkefrakts Öjdemark vänder sig direkt till lastbilsjättarna: ”Den verkliga startknappen finns hos tillverkarna av ellastbilar. Vi måste få mer fakta om lastbilarnas prestanda, för att förstå kostnaderna vid inköpet och kostnaderna över tid. Det är vår nya viktiga färdkarta”, anser Fredrik Öjdemark.
Åkerier saknar fakta
Åkerierna behöver förstå fordonens livslängd, servicekrav och andrahandsvärden. Utan dessa fakta kör åkerierna i blindo. Ska eldriften bli lönsam måste den bygga på fakta. Här kontrar lastbilsjättar och lovar långa serviceavtal. Men parterna talar förbi varandra. Åkerierna jag talar med frågar inte efter avtal, utan behöver fakta om prestanda.
Närkefrakt samlar idag själva in fakta från sina elfordon. Men en liten elflotta ger för lite fakta. Hellre vill de ha fakta från alla de tusentals ellastbilar som redan rullar i Sverige. Annars riskerar åkerierna att hålla fast vid dieselratten farligt länge. Vilket är farligt både för åkerierna och transportköparna.
Framförhållning ger lönsamhet
Ska ellastbilar bli lönsamma krävs längre framförhållning. En kund kan inte längre beställa en körning någon timme i förväg. Sådana beställningar blir betydligt dyrare framöver.
För elaffären är mer komplex. Den kräver tid för att planera. För att fläta ihop scheman med laddtider, batterieffekt, rutter, boka laddstolpar och bemanning. Här behöver åkerierna mjukvara och datorkraft för att styra mot största effekt och lönsamhet. Exakt så styrs idag tusentals elbussar i stadstrafik.
Åkerierna behöver vägleda sina kunder. Närkefrakts vd Fredrik Öjdemark ser ett gryende intresse:
”Företag som har transporter som en viktig del av affären prioriterar redan ellastbilar och gedigen detaljplanering. Men det är först när prislappen är förutsägbar som vi åkerier på eget bevåg kan köpa in lastbilar och starta elaffären med full fart.”
Och det är bråttom. Snart är det år 2030.
Text: Claes Hemberg
