REPORTAGE. Södertälje hamn är framförallt känd för är dess stora bilimport. Med ett nystartat rederi på ingång och kommande EU-pengar är man dock redo att växa på flera sätt.
Södertälje hamn är inte någon av Sveriges största hamnar sett till den totala hanterade godsmängden i vikt. Men det finns förstås flera sätt att bedöma och värdera den trafik som en hamn hanterar, exempelvis antal enheter.
Det som Södertälje hamn kanske framförallt är känd för är dess stora bilimport, som ökade med 2 procent förra året och uppgick till 58 760 fordon. Det innebär att man fortsätter att vara Sveriges fjärde största hamn vad gäller hantering av bilar, efter topptrion Göteborg, Malmö och Wallhamn.

Kraftig ökning i år
— Framförallt har det tagit fart riktigt ordentligt nu i år, där importen av bilar så här långt har ökat med 34 procent jämfört med förra året, säger Måns Frostell, vd för Södertälje Hamn, och förklarar varför:
— Dels beror det på att de leveranskedjor vi tidigare haft problem med nu har börjat släppa. Det finns en stor backlog från fordonstillverkarna som tidigare inte har mäktat med att hantera sina orderstockar. Nu har de tagit igen det med råge och levererar ut behovet fortlöpande.
Ett ytterligare skäl till ökningen av bilimporten är att man fått ett nytt fordonsmärke till hamnen i form av Tesla.
— Volkswagen med alla sina brands är förstås vår stora kund, men tillskottet av Tesla har absolut bidragit till totalökningen, säger Måns Frostell.

Ny linje bakom roro-ökning
En annan godshantering som ökade förra året är roro-trafiken, där antalet enheter ökade med hela 141 procent. En starkt bidragande orsak till ökningen var att rederiet Scandic Line i maj 2022 startade upp trafik mellan lettiska Riga och Södertälje. Fartyget Midas ankom då tre gånger i veckan med byggmaterial, husmoduler, trailrar och annan roro-last.
— De beslutade sig tyvärr att av affärsmässiga skäl avsluta det upplägget i november, men för oss var det en jättebra process — inte minst för att vi fick tillfälle att inrätta ett godkänt tullfilter för persontrafik. Det gör att vi nu har ett tullfilter up and running inför kommande hantering av lastbilar med chaufförer ombord, säger Måns Frostell och tillägger att nämnda hantering av husmoduler har blivit en stor affär för hamnen.
Husmoduler till regionen
— Det är en kund som tillkom 2021 och som levererar prefabricerade husmoduler till hela Mälardals- och Stockholmsregionen. Modulerna anländer batchvis från Malaysia och så ställer vi av dom här innan de går ut härifrån med lastbil i den ordning som byggena behöver dom.
Mot bakgrund av den rådande konjunkturen medger Måns Frostell att det finns en risk att importen av husmoduler kan komma att minska framöver.
— Ja, det kom ju nyligen en rapport om att nybyggena minskat med 50 procent och eftersom husmodulerna används just till nyproduktion så det kan absolut bli så att den importen sjunker. Men det är något vi är förberedda på, både genom den bredd vi har i vår hantering och den flexibilitet vi har.
Stora på containerhantering
Bredden återspeglar sig bland annat i att Södertälje hamn även hanterar en ansenlig mängd containrar och nu är Sveriges tionde största containerhamn. Visserligen sjönk hanteringen förra året för att landa på 11 801 TEU, men enligt Måns Frostell beror det snarare på den allmänna konjunkturen än att man skulle ha tappat någon enskild kund.

— Jag är rätt övertygad om att flera andra hamnar har upplevt en motsvarande minskning. Jag tror helt enkelt att det är volymerna generellt som har sjunkit, säger hamn-vd:n Måns Frostell och berättar att man nu har stora förväntningar på det svenska, nystartade rederiet Lakeway Link som har för avsikt att i början av 2024 starta linjetrafik på Södertälje.
Mer konkret ska det nya rederiet inledningsvis chartra in ett fartyg för rullande last som två gånger i veckan ska gå mellan de polska städerna Gdynia och Gdansk och vidare till Södertälje och Västerås. Enligt tidigare information planerar rederiet att skeppa 32 000 trailers per år.
Redo för rederiets volymer
— Det är jättepositivt att vi som hamn kan medverka till att flytta över gods från land till sjö, och vi är absolut redo för deras volymer, säger Måns Frostell och berättar att rederiet redan nu projekterar för två nya så kallade Mälarmax-fartyg — vilket betyder att fartygen byggs med sådana mått att de utan problem kan passera slussen i Södertälje norr om hamnen och vidare upp i Mälaren.
— Det kostar ju en del att etablera ett nytt rederi som det här, men det faktum att det är tunga aktörer som Wallenius Marine och Greencarrier som ligger bakom det hela borgar för att detta är en långsiktig satsning. De har både viljan, övertygelsen och kapitalet att kunna etablera det här.
”USP för regionens godsflöden”
Måns Frostell återkommer flera gånger under samtalets gång till Södertälje hamns geografiska läge, dess omedelbara närhet till E4 och E20 och Västra stambanan och att man är en ”USP för hela regionens godsflöde” och ett nav för målsättningen att flytta transporter från land till sjö.
— Inom vår region har vi mängder med företag med expansiva företag, inte minst inom det som kallas Stockholm Syd där exempelvis Schenker, Postnord och Budbee (numera Instabee, reds anm) håller till. Alla sådana företag har behov av en hamn som vår, som har ett väl fungerande flöde med goda möjligheter att ta hand om både import- och exportgodset via tåg eller lastbil.
Miljonstöd från EU
Hamnens strategiska läge är enligt Måns Frostell också en starkt bidragande orsak till att Södertälje hamn i somras fick besked om att man beviljats 11 miljoner kronor i EU-bidrag för att möjliggöra ännu fler godsöverflyttningar från väg till järnväg och sjöfart.

Pengarna ska användas till en förstudie som ska undersöka dels hur en ny elektrifierad järnväg ska kunna anläggas till hamnen, dels hur kajer och infrastruktur ska kunna förstärkas.
— Vi ska också ta reda på hur vi ska kunna möjliggöra landström för ankommande fartyg plus att vi ska undersöka hur vår kombiterminal kan utvecklas, säger Måns Frostell och tillägger:
— Vi ansökte om EU-bidraget ihop med Södertälje kommun, som för övrigt också äger hamnen via ett kommunalt bolag, och allt är egentligen kopplat till hela regionens utveckling. Vi hoppas att det kan ena kan ge det andra och att det i slutändan kan leda till fler arbetstillfällen — att business föder business.
Fördjupning av farled
Slutligen bör också nämnas att farleden in till Södertälje hamn, den så kallade Landsortsfarleden, ska byggas ut och göras djupare och bredare. Djupgåendet ska öka till 10,5 meter istället för dagens 9 meter, medan bredden blir ca 32 meter och den maximala längden blir 220 meter utan mörkerrestriktioner.
Enligt Sjöfartsverket ska detta vara färdigt år 2027.
— Också det är något som hela regionen tjänar på, vilket är väldigt positivt.
————————————————————————————————————————————–
FAKTA SÖDERTÄLJE HAMN
– Hanterade förra året 1 048 000 ton gods, enligt Sveriges Hamnar.
– Består av de fyra hamndelarna Sydhamnen, Bränslehamnen, Uthamnen och Söderenergis kaj.
– Ägare: Södertälje kommun via det kommunala bolaget Telge.
– Antal anställda: 48
– Omsättning: ca 107 MSEK (2022)