– Vi har valt vägen att det är de enskilda Icabutikerna som lägger ut sina varor och sina priser på nätet, säger Marcus Ahlmalm, Icas ansvarige för e-handelslogistiken.
Hittills säljs färdiga matkassar via 370 Icabutiker och lösplockade i 150.
Medan de renodlade näthandlarna i matsvängen naturligtvis satsar på stordriftsfördelar genom centralisering så präglas Icas e-handelslösning av kedjans själ: Det är fristående handlare som står för försäljningen. E-handelskundens första val i den digitala kanalen blir följaktligen att välja sin fysiska butik.
Det berättade Marcus Ahlmalm, chef för butik och logistik inom Ica Online, vid ett möte i regi av TTF Forum för logistik och konsultföretaget WSP i Stockholm på fredagen.
Hittills erbjuder 150 Icabutiker så kallat lösplock via nätet, det vill säga att e-handelskunden väljer varor fritt. Det sköts helt i butik. Till det tillkommer det som kallas matkassar, där innehållet säljs färdigsammansatt. Idag säljer 370 Icabutiker sådana. För dessa kan plocket ske antingen i butik eller vid en central anläggning som levererar via butiken. En central logistiklösning finns för nätförsäljningen i det som kallas Ica Hemma, men den omfattar inte mat.
Vid sidan av möjligheten att få varor hemlevererade ska det också gå att åka förbi butiken med bil och få en färdigpackad kasse ställd i bakluckan. Den sortens lösning har vuxit sig stor i Frankrike, där exempelvis kedjan Carrefour ligger långt framme.
– Ica ska ge kunden samma upplevelse och känsla oavsett i vilken kanal, sade Marcus Ahlmalm, och lyfte fram att kedjan även äger andra detaljhandelsverksamheter än dagligvaror.
Exempelvis ska kunden möta sammanhållen hantering av erbjudanden, bonus, inköpslistor och kundtjänst.
Förra året var den svenska dagligvaruhandelns försäljning 238 miljarder kronor, varav Ica stod för hälften.
Transportnytt har tidigare skrivit om hur utländska dagligvarugiganter som Carrefour i Frankrike och Tesco i Storbritannien etablerar särskilda logistikanläggningar med högt automatiserade delar för sina e-handelsleveranser i storstäderna. Kan hemleveranser som baseras i en vanlig butiksmiljö verkligen nå effektiviteten som man behöver för att konkurrera med de rena e-handlarna framöver?
– Hittills ligger vår effektivitet långt över vad vi förutsåg utifrån jämförelser med kedjor i andra länder, säger Marcus Ahlmalm till Transportnytt.
– Jag kommer från logistikhållet och har varit med i alla processdelar: Vi använder plockutrustning och systemstöd som är utvecklade för plock i butik. Vi samlar flera order per plockrunda, vi plockar med skanner, plockdator som visar bild på varorna … Plockaren kan göra justeringar och lägga till ersättningsvaror under plockrundan. Servicegraden ökar och plocket blir bättre.
Med tanke på Sveriges jämförelsevis glesa befolkning tror Marcus Ahlmalm att butikerna och deras yta är en vettig resurs att basera e-handeln på, även om automatiserade centralanläggningar kan vara rationella på andra håll. Men han framhåller att utvecklingen utvärderas löpande.
– Vi ska vara bäst i klassen, så där vi ser att vi behöver bli bättre får vi agera.
Alexander Kristofersson
Transportnytt nr 8-2014, där vi skrev om automationssatsningarna i brittiska Tescos och franska Carrefours e-handel med dagligvaror, kan beställas från vår prenumerationsavdelning eller köpas som e-tidning.
