Bättre fördelning av spårkapacitet, innovationsupphandling av terminalhanteringen och en statlig starta upp-garanti är några av förslagen för att flytta över gods från väg till järnväg i Trafikverkets utredning.
Det är trångt på spåren där persontrafik och godståg ska samsas med underhållsåtgärder. För att öka intermodal trafik är därför kapacitet på spåren avgörande, konstaterar Trafikverket. Godstrafiken behöver bättre förutsättningar för att kunna planera och tidtabellerna behöver vara förutsägbara över tid. Tåglägena behöver också vara stabila över tidtabellskiftena så att anslutningar till andra trafikslag kan planeras. Därför föreslår Trafikverket att godstågens behov tillgodoses i ett tidigare skede av kapacitettilldelningen i spåren.
– Grundläggande för en ökad intermodal järnvägstrafik är att det finns bra och tillgängliga tidtabeller, oavsett om det är redan befintliga tågupplägg eller nytillkommande.
– Därför behöver tilldelningen av kapacitet förändras så att den fördelas på bästa sätt, säger Mats Åkerfeldt, på verksamhetsområde Planering på Trafikverket i ett pressmeddelande.
För att godstrafikens tåglägen ska bli effektivare behöver Trafikverket se över sitt arbetssätt för att ta fram förslaget till tågplan. I dag finns det regler för konfliktreglering, regler för täthet mellan tåg och kapacitetsplaner, men det finns inget stöd som styr hur kostnader i termer av väntetider för möten och förbigångar ska fördelas mellan de sökande.
Men Trafikverket stannar inte där utan konstaterar att det också behövs bättre transportlösningar. Verket föreslår därför bland annat att utveckling och innovation stimuleras, samt att miljökompensationen för nya intermodala godstransporter på järnväg utreds.
För att få ned överflyttningskostnaderna behöver terminalhantering, lastenheter och matartransporter utvecklas och effektiviseras. Trafikverket vill ta ett helhetsgrepp och vill därför få i uppdrag att genomföra en innovationsupphandling inom ramen för terminalhantering, överflyttningsteknik och effektiva intermodala tågsystem, där branschen aktivt deltar.
Den intermodala järnvägstrafiken har förlorat i volym till lastbilen i nästan alla avståndsklasser och lönsamhetsgränsen har förskjutits. Men ändå är viljan att flytta över transporter från väg till järnväg stor, både hos varuägare och tågoperatörer. Hindren är, enligt Trafikverket, främst järnvägens bristande tillförlitlighet samt högre kostnader jämfört med vägtransporter.
En intermodal järnvägstransport blir i många fall dyrare än en vägtransport, konstaterar Trafikverket. Orsaken är längre fordon och högre tillåtna lastvikter, men också att priserna pressats genom konkurrens från åkerier med utländska förare som får lägre löner. Bristande efterlevnad av reglerna för cabotagetransporter har bidragit till prispressen.
I dagsläget måste godset transporteras cirka 400 kilometer för att kostnadsmässigt kunna mäta sig med lastbilstransporter – förutsatt att lastbilsföraren arbetar under svenska villkor. Om föraren är från ett annat land än Sverige och har en lägre lön är motsvarande brytpunkt cirka 600 kilometer.
Att tillåta längre tåglängder räcker inte för att återställa intermodala järnvägstransporters konkurrenskraft.
Trafikverket föreslår att man går vidare med en idé om ”starta upp-garanti” för nya intermodala tågupplägg. Tanken bakom ”starta upp-garantin” är att staten står för risken och tar kostnaderna om de sista vagnarna i tåget inte blir fyllda.
Att åstadkomma teknikförändringar kommer ta tid, för det är många delar i systemet som behöver samverka, skriver verket vidare i sin rapport. Det gäller allt från långa tåg och ankomst- och avgångsspår för dessa, till utvecklad teknik för lyft av lastbärare, lastenheternas utformning, terminalernas utformning och så vidare.
Mats Thorén