Smarta sjölösningar stärker svenskt näringsliv

Christopher Pålsson är global chef för konsultenheten i Lloyd’s List Intelligence. Han har arbetat med marknadsanalyser, prognoser och strategisk rådgivning inom sjöfartsbranschen sedan slutet av 1980-talet. Lloyd’s List Intelligence är ett världsledande företag inom nyheter, information och affärskritisk data och ingår i den börsnoterade koncernen Informa.  (Bild: Lloyds List Intelligence) Christopher Pålsson är global chef för konsultenheten i Lloyd’s List Intelligence. Han har arbetat med marknadsanalyser, prognoser och strategisk rådgivning inom sjöfartsbranschen sedan slutet av 1980-talet. Lloyd’s List Intelligence är ett världsledande företag inom nyheter, information och affärskritisk data och ingår i den börsnoterade koncernen Informa. (Bild: Lloyds List Intelligence)

Sjöfarten erbjuder allt fler smarta transportlösningar på fartyg som blir allt effektivare. Det kan kännas betryggande för näringslivet i en tid när utmaningarna står på rad, menar sjöfartsanalytikern Christopher Pålsson på Lloyds List Intelligence. Artikeln har tidigare varit publicerad i Transportnytt 3-2020. 

Världshandeln har utvecklats kraftfullt det här millenniet. En stark drivkraft har varit Kina vars handel vuxit med cirka 3 miljarder ton sedan år 2000. Om man sätter detta i relation till att den globala handeln idag uppgår till drygt 14 miljarder ton, varav 78 procent transporteras till sjöss, så är det lätt att inse Kinas betydelse även för Östersjöregionen och Sverige.

Bulkgods, såsom olja, järnmalm och kol svarar för 84 procent av den globala sjöburna handeln, men handeln med gods i container
har vuxit snabbt. Detta hänger i hög grad ihop med att containerns attraktionskraft har stärkts i takt med containersjöfartens exploatering av ekonomiska skalfördelar.

Den globala containerfartygsflottan består idag av drygt 5 200 fartyg med en kapacitet på över 22,5 miljoner teu (tjugofotscontainerekvivalenter). De 20 största operatörerna har 80 procent av den globala kapaciteten.

Det finns skäl till varför antalet beställningar av nya fartyg kommer att minska de närmaste åren – det främsta är den växande överkapaciteten. Trots det kommer det att beställas nya fartyg – helt enkelt för att de är bättre och mer effektiva än många av de äldre.

I stort sett allt högvärdigt gods som går på långdistansrutter eller inom Asien är idag containeriserat. De stora flödena av nya bilar och udda flyggods utgör undantag. Betydande delar av medelvärdigt gods och visst bulkgods går också i container. Containeriseringsgraden av det som inte är bulkgods är i dagsläget en bit över 70 procent och förväntas fortsätta stiga under flera år framöver.

Förutom priset är det fler faktorer som gör containeralternativet attraktivt, såsom möjligheten att skicka mindre sändningsstorlekar, hög sändningsfrekvens, gott skydd för godset mot skador och möjligheten att fylla och tömma containern själv. Det finns fler argument för, men dessa är de betydelsefulla.

I takt med att kunskapen om hur man hanterar en container har spridits över vårt land så har tröskeln sänkts för överflyttning av gods från ett transportslag till en containerlösning. Containerhanteringen i våra hamnar har dessutom blivit mer effektiv vilket ökat intresset för att använda containern även i inomeuropeisk trafik.

Rorosjöfarten har länge haft en stark ställning i hanteringen av framför allt skogsindustrins transporter i regionen. Containern har tagit marknadsandelar under de senaste 6–8 åren, men idag ser vi att nya rorobaserade transportlösningar introduceras med större och på flera sätt effektivare fartyg.

Sammantaget kan man därför säga att vårt lands näringsliv erbjuds transportlösningar som är såväl miljösmartare, effektivare och mer konkurrenskraftiga i en tid när utmaningarna står på rad. Det känns betryggande för tiden efter kulmen på Coronasmittans härjningar när det förhoppningsvis återigen finns tillräckligt med containrar för den svenska exporten.

Publicerad 2020-08-06 12:49:19
Cron Job Starts