Djupt rotat feltänk bakom byggenas snabbleveranser

Rasmus Linge är operativt ansvarig inom byggföretaget Arconas logistikbolag CS Logistics. (Bild: Alexander Kristofersson) Rasmus Linge är operativt ansvarig inom byggföretaget Arconas logistikbolag CS Logistics. (Bild: Alexander Kristofersson)

ÅSIKTEN. Byggbranschen ligger årtionden efter verkstadsindustrin när det gäller att styra upp materialflödet, skrev Rasmus Linge från byggföretaget Arcona på åsiktsplats i Transportnytt nr 10-2017. 

Starkare samordning av materialflöden från leverantör till inbyggnadsplats är nödvändig för byggbranschen om den vill komma bort ifrån ett stort slöseri som den ägnar sig åt idag. En av förutsättningarna är att allt material också finns representerat digitalt, överblickbart i ett system. Men digitaliseringen är på låg nivå, i synnerhet i logistikdelen.

Byggbranschen ligger årtionden efter verkstadsindustrin när det gäller att styra upp materialflödet. När montörerna på Volvo ska fästa en rördel ringer de inte till en stor grossist som levererar den på ”bara” ett par timmar. Den ligger redan där, köpt direkt från tillverkaren enligt planer som görs upp i förväg och följs upp kontinuerligt. Men byggarbetsplatsen är tummelplats för kanske tjugo företag, underentreprenörer, var och en med sin företagsledning, sina stödprocesser och sina ”gubbar” – de som handgripligen gör jobbet. Materialleveranserna försöker alla styra in på sina egna premisser, för att den centrala styrningen är svag.

I ett antal stora byggprojekt har jag, som operativt ansvarig på CS Logistics (inom byggföretaget Arcona), varit med och infört system för att ta ett radikalt steg framåt, för någonting måste hända. Till delarna i våra fall hör samleveranser från depåer i Stockholms utkant, samlad utbärningstjänst inom byggplatsen, och precis schemaläggning av de externa leveranser som ändå måste gå direkt till bygget.

Vi håller ihop det med ett gemensamt IT-system där vi kräver av våra underentreprenörer, och deras många materialleverantörer, att de lägger in och delar information om varje leverans – även som grovhuggna prognoser månader i förväg. När leveransen ska ske är det samma system som skapar kollietiketten. Där står bland annat tidpunkten, och exakt vart på bygget varorna ska bäras. Hos huvudentreprenörer som inte vill ta ett sådant samordningsansvar kommer underentreprenörerna att behöva fortsätta ta betalt med riskmarginal för att kompensera sig för osäkerhet om materialleveranserna. Och man går där också miste om gemensamma incitament att bygga snabbare.

Våra utfall är bitvis väldigt lovande: byggprojekten har färdigställts relativt snabbt, utan förseningar och med mindre trafik. Men bitvis samtidigt nedslående: den som är van vid att bara kunna svänga förbi med 150 fönster, två dagar för tidigt, tycker att det här är jobbigt.

Men grunden ligger inte i systemet utan i viljan att bli effektivare. Starkare initiativ för att samordna byggenas processer, inte bara per projekt, måste drivas av en samlad bransch eller åtminstone stora aktörer. Vi kan inte räkna med att leverantörer och underentreprenörer ska samordna sig själva åt oss. Byggbranschens elektroniska affärsstandard, Beast, har rätt ansats men räcker inte.

Under tiden driver de stora grossisterna koncept med korta leveranstider som konkurrensfördel. Inom timmar från att jag har identifierat ett materielbehov kan det anlända på byggarbetsplatsen. Man förstår vilken intrikat och i sig imponerande systematik som ligger bakom – men också att kostnaderna för det hela till slut bakas in i byggkostnaderna. Inget seriöst industriföretag hade accepterat det.

 

Rasmus Linge är operativt ansvarig inom byggföretaget Arconas logistikbolag CS Logistics.

I nr 6-2016 skildrade Transportnytt Rasmus Linges samordningsprojekt vid Arconas bygge av SEB:s nya kontor i Solna.

Artikeln handlar om

Publicerad 2018-03-27 22:28:33

Sök här!

Köpa ny transportbil?

trasnportbilsguiden 2018

Transportbilsguiden 2018

Med alla transportbilar
upp till 3,5 ton

Pris 60:-

Beställ den här.