Volvos väg mot nettonollutsläpp

Gasar eller bromsar AB Volvo på vägen mot nettonollutsläpp? Vi reder ut den globala fordonstillverkarens strategi. 

Elen kommer att dra det tyngsta lasset mot framtidens fossilfria vägtransporter. Men omställningen går fortfarande långsamt när det gäller de tyngsta och längsta godstransporterna.

Även om AB Volvo är fast förankrat i Sverige är vårt land bara ett av över hundra länder där Volvolastbilar rullar. Det påminns vi om av Robert Celec som är Volvo Lastvagnar Sveriges produktchef för elektrifiering, eller e-mobilitet som de själva kallar det.

— Vi ser att olika delar av världen hanterar övergången till fossilfritt på olika sätt. I Indien är biogasmotorer i tillväxt, snabbare än batterielektriska. I Kina säljs mer elmotorer än gas- och dieselmotorer. Nu finns det även efterfrågan på batterielektriskt i Mellanösterns oljeländer, för även de inser att vi inte tål ett varmare klimat. Alla länder väljer sin strategi, säger Robert Celec.

— Vi har insett att det inte finns en enda gyllene lösning. Med ett spår kommer vi inte lyckas nå den totala reduceringen. I vår strategi ser vi tre vägar framåt. Batterielektriskt kommer att bli den största delen. Hittills har vi sålt 6 500 elektriska lastbilar globalt, men vi trodde från början att takten skulle bli mycket högre.

Parisavtalet gäller
Han berättar att Volvo förbundit sig till Parisavtalet och arbetar med målet att produkterna som säljs 2040 ska ha nettonollutsläpp. Det krävs för att gå i takt med EU:s mål om klimatneutralitet 2050.

— Den andra delen av vår strategi är bränslecellselektriska fordon. Vi visar nu upp produkter med elmotorer och bränsleceller som genererar el av vätgas, men har ännu inte lanserat något kommersiellt.

Vätgas framställs på flera resurskrävande sätt, men om den görs med förnybar el räknas också vätgasen som förnybar eller grön.

— Den tredje delen är fortsatt användning av förbränningsmotorer med dieselteknologi, men på gröna bränslen. Många kunders fordon går på flytande biogas redan. En dieselmotor kan även gå på HVO100 och andra miljövänliga bränslen.

— Det kommer också att bli en bil med vätgasdrift av en förbränningsmotor inom ramen för vår trevägsstrategi, säger Robert Celec.

Nya motorer
Bland vårens produktnyheter finns två nya 13-litersmotorer som av bolaget beskrivs som deras mest bränsleeffektiva någonsin. Motorerna möter kommande lagstiftning och utöver diesel kan kunderna redan nu välja utföranden för både flytande gas och flera biobränslen. Dessa erbjuds i modellerna Volvo FM, FMX, FH och FH Aero.

På den batterielektriska sidan finns nyheter som längre räckvidd för alla modeller och fler typer av elektriska och mekaniska kraftuttag, så att batterierna kan driva till exempel en betongblandare under färd. 

MSC-standard väntar
Det överskuggas nog för många av nyheten om snabbladdning med den nya MCS-standarden som väntas bli betydelsefull under de närmaste åren. Snabbladdning med upp till 700 kilowatt (trots namnet Megawatt Charging System) kommer först på flaggskeppsmodellen FH Aero Electric i en ny modellvariant med e-axel. Fjärrlastbilen får en särskild ny drivlineteknik och räckvidd på upp till 700 km. Räckvidden baseras på en körcykel med 35 tons snittvikt och kommer knappast att nås under nordiska förhållanden, med de jämförelsevis höga lastvikter som vi tillåter.

CCS-laddning som hittills varit standard på Volvos ellastbilar må fungera som snabbladdning för personbilar, men 350 kilowatt är i praktiken långsamladdning för lastbilar med flera gånger så stora batterier. CCS räcker oftast vid laddning i depå nattetid, men för laddning utmed vägen behövs ofta mer.

Fyller behov
Det marknaden har saknat uppges vara fjärrlastbilar som inte måste laddas längre tid än vad föraren måste vila. Det ska Volvos nya dragbil klara och därmed tas ett viktigt steg. I praktiken behöver föraren stanna efter 4,5 timmar för att ta sin lagstadgade rast på 45 minuter. FH Aero Electric med e-axel ska ladda med upp till 700 kilowatt och då borde man i praktiken alltid hinna fylla batterierna till 80 procent under rasten för att sedan kunna rulla vidare.

Tillsammans med bland andra rivalerna Scania och Daimler Truck är Volvo med och leder den globala utvecklingen på det här området.

När detta skrivs finns det i Sverige ännu bara sju publika laddstationer med MCS-standarden. Energimyndigheten stöttar en utbyggnad och minst 18 stödbeviljade stationer väntas tillkomma under 2026–2028.

Mer batterielektriskt?
Robert Celec tror att det nya produktutbudet kommer att bidra till en uppgång i försäljningen av det batterielektriska. Världsläget kan också spela en roll.

— Många åkerier och transportföretag inser att dieselpriset inte behöver vara så stabilt i framtiden som vi varit vana vid. Man förstår att man behöver titta på andra alternativ. Det är ytterst få som vill lägga alla ägg i samma korg idag.

Vid utgången av 2025 fanns det i Sverige enligt officiell statistik 1 129 eldrivna tunga lastbilar i trafik med totalvikt över 4,25 ton, vilket var 1,3 procent av samtliga tunga lastbilar. Var tionde tung lastbil över 4,25 ton som nyregistrerades under mars–maj 2026 var helt elektrisk, närmare bestämt 185 lastbilar. Det har inte tagit samma fart som för personbilar och lätta lastbilar, men det kan ändras fort.

———————————-

FAKTA 1
Laddstandarden CCS (Combined Charging System)
– Avsedd främst för personbilar och lätta lastbilar
– Sällan över 400 kilowatt effekt, i praktiken ofta betydligt lägre
– Många kompatibla fordon, både lätta och tunga
– Publika laddstationer lämpliga för tunga lastbilar finns från Ystad till Kiruna, finansierade genom Energimyndigheten

FAKTA 2
Laddstandarden MCS (Megawatt Charging System)
– Avsedd endast för tunga lastbilar, bussar och arbetsmaskiner
– Flera gånger så hög effekt som CCS, hittills i Sverige upp till 1 400 kilowatt
– En ny laddhandske, betydligt större och tyngre för att klara höga strömmar
– Få kompatibla fordon, endast tunga
– Enstaka laddstationer finns i Sverige; i Stockholm och söderut (juni 2026)

FAKTA 3
Antal nyregistreringar per månad 2026; tunga lastbilar med totalvikt över 4,25 ton

Källa: Trafikanalys