REPORTAGE. Mitt ute i skogen en timmes bilväg från Göteborg ligger en unik provbana för lastbilar och personbilar. På AstaZero testas framförallt aktiva säkerhetssystem men också autonoma lösningar.
Det kan tyckas lite märkligt att någon får för sig att bygga en avancerad provbana för fordon i de vidsträckta skogarna mellan Alingsås och Borås, men egentligen är det helt logiskt. Den främsta orsaken är förstås den geografiska närheten till tunga västsvenska fordonsaktörer som AB Volvo, Volvo Cars och Autoliv. Ett annat skäl är närheten till Volvo Cars egen provbana Hällered strax intill, där fordonstillverkaren genomför annan typ av provning som inte genomförs på AstaZero, till exempel livslängdstester.
— När jag började här 2013 var det bara aktiv säkerhet som gällde, så banorna på AstaZero byggdes för det. Efterhand har det kommit in fler kunder som vill testa självkörande fordon, plus att vi idag forskar inom ett bredare område än vid starten, säger AstaZeros banchef Håkan Andersson.
Började planeras 2006
Det första fröet till AstaZero — där Asta står för Active Safety Test Area och Zero står för den svenska nollvisionen inom trafiken — såddes 2006. Efter att fordonskrisen 2009 satt projektet på paus startade arbetet igång på allvar några år senare.
Invigningen av provbanan, som till skillnad från många andra liknande banor är öppen för alla kunder, skedde 2014.
— I början var dåvarande Statens Provningsanstalt, alltså nuvarande RISE, majoritetsägare medan Chalmers var delägare. Idag är dock RISE ensam huvudägare och den som driver anläggningen, säger Håkan Andersson och berättar att halva finansieringen till provbanan kom från EU, Västra Götalandsregionen, Vinnova, Tillväxtverket och Borås Stad.
— De stod för 250 miljoner kronor, medan RISE lånade lika mycket för att få ihop hela investeringsbeloppet på en halv miljard kronor.
Industripartners tillkom
För att få banklån knöt man till sig fyra industripartners, närmare bestämt nämnda AB Volvo, Volvo Cars, Autoliv samt Scania.
— Autoliv har sedan dess delats upp, så idag heter den industripartner som härstammar därifrån Qualcomm. Sedan starten har dessutom fordonsteknikbolaget Aptiv tillkommit som industripartner, berättar Håkan Andersson.
Begreppet industripartner innebär att dessa aktörer förbinder sig att ha nyttja provbanan, men utöver det har AstaZero förstås en mängd stora och mindre kunder inom både fordonsbranschen och andra branscher, däribland telekomföretag och techbolag.
Med tanke på karaktären på AstaZeros verksamhet råder dock sträng hysch-hysch kring exakt vilka företag som rör sig på provbanan vid den forna gården Göksholmen längs väg 180.
— Nej, tyvärr — det är hemligt, säger Håkan Andersson, vilket blir en fras han till den undertecknade redaktörens stora förtret ska upprepa ett flertal gånger under Transportnytts besök.
Förändrats och utvecklats
Med årens lopp har verksamheten på och kring AstaZero förändrats och utvecklats på flera sätt. På området — som är cirka 3 kilometer långt och 1 kilometer brett — byggdes inledningsvis fyra provbanor med tillhörande miljöer upp, däribland en bana för landsvägskörning, en flerfilsbana samt ett höghastighetsområde.
— Dessutom ville kunderna ha en stadsmiljö, så då byggde vi upp en stad med lite kulisser, berättar Håkan Andersson.
De första banorna har sedan dess fått sällskap av ytterligare ett antal testmiljöer.
— Bland annat har vi byggt en bana som heter Crossroads, som är byggd främst för att kunderna ska kunna genomföra Euro NCAP-tester där. Idag är Crossroads-banan nog den av våra banor som är mest bokad av alla, därför bygger vi en liknande bana intill som öppnar i höst, säger Håkan Andersson och tillägger:
— Vi har också byggt en inomhusprovbana som vi kallar Dry Zone och som är 700 meter lång och mellan 60 och 40 meter bred. Där kan kunder testa körning i nattförhållanden eller i dagsljus när det är vinter, och man kan till exempel testa strålkastare i garanterat mörker. Plus förstås allt annat möjligt, som fordonsdynamik, aktiv säkerhet och parkeringssystem.
En ytterligare bana som är relativt ny heter Generic Site och är byggd för att efterlikna ett dagbrott.
— Det är en bana med en massa backar och kurvor där vi har kunder som provkör självkörande lastbilar, dumprar och så vidare.
Skiftande efterfrågan
Generic Site-banan är ett typexempel på en bana har tillkommit i takt med den skiftande efterfrågan från fordonsindustrin.
— Generic Site är vår andra provbana som är särskilt framtagen för att testa och verifiera självkörande fordon i dagbrott. De projekt vi har gjort i de här båda testmiljöerna har varit både utmanande och roliga, säger Håkan Andersson och berättar att automatiserad körning inte var något som diskuterades när AstaZero projekterades.
— Det fanns visserligen på idéstadiet lite varstans i världen, men det var inget som våra potentiella kunder då jobbade med. Många har väl kanske trott att det skulle slå igenom snabbare än vad det gjort, men idag har nog de flesta en rätt sansad inställning till självkörning. För vår del kan ungefär 30 procent av verksamheten sägas vara inriktad mot automatiserad körning, medan resten är aktiv säkerhet — så det är absolut huvudnäringen för oss.
När det gäller fördelningen personbilar kontra lastbilar är det idag en svag övervikt åt de tunga fordonen — ”kanske 60/40”:
— Det är ju inte så konstigt, vi har ju två av världens största lastbilstillverkare här i Sverige.
Aktiv säkerhet
Inom begreppet aktiv säkerhet skiljer man på stödfunktioner och kravfunktioner. Typiska exempel på stödfunktioner är farthållare och filhållningssystem, medan exempel på kravfunktioner är autobroms och antisladdsystem. Många av de aktiva säkerhetssystemen är det idag lagkrav på, där de tunga fordonen ofta haft lagkrav på sig före personbilarna.
Oavsett funktion så lär man kunna utgå från att de har testats på AstaZero.
— Idag jobbar kunderna väldigt mycket på att göra de befintliga systemen bättre, eftersom lagkraven — inte minst de så kallade Euro NCAP-kraven — hela tiden skärps. Det kan till exempel vara att man testar varianter på det som kallas pilot assist, det vill säga att man ska kunna släppa ratten en kort stund. Det har ju också tillkommit funktioner och system som övervakar om föraren är trött eller inte har fokus på vägen, säger Håkan Andersson och tillägger:
— För vår egen del jobbar vi just nu en hel del med hur man kan simulera olika slags väder: hur vi till exempel kan skapa regn eller dimma utomhus eller inomhus. Syftet att kunna testa vad fordonens sensorer kan se och inte se vid olika väderförhållanden.
Robot kör fordonen
När en kund ska testa något hos AstaZero kommer de med en ”kravlista” till Håkans team, som består av ett tjugotal medarbetare. AstaZero-teamet installerar sedan i nästan samtliga fall en robot i det fordon som ska testas, där roboten kan gasa, bromsa och styra fordonet. Roboten programmeras sedan till att köra på ett visst sätt, vilket sker i relation till ett målobjekt i form av exempelvis en fotgängare, cyklist eller motorcyklist.
Nämnda målobjekt är förstås inga mänskliga sådana, utan uppbyggda skumplastfigurer som är monterade på en standardiserad plattform. Förutom att plattformen har drivhjul och gps är den också fylld med dyrbar teknisk mätutrustning. Plattformarna är specialbyggda och ska tåla att bli överkörda av tunga fordon.
— Det vi sedan gör är att synkronisera plattformen med testfordonet och utföra testerna, som i regel sker ihop med kunden, säger Håkan Andersson och tillägger:
— Det är vi som äger tekniken och har kompetensen att hantera all den här utrustningen. Och det är inga billiga saker direkt: varje plattform med tillhörande elektronik kostar upp till 7,5 miljoner kronor.
Enligt banchefen Håkan Andersson var AstaZero helt unik när den öppnade för ett femtontal år sedan.
— Då var vi först med en bana för aktiva säkerhetssystem. Och det finns fortfarande inte särskilt många liknande öppna provbanor i Europa, kanske bara 3-4 stycken. Hur det ser ut globalt är svårt att veta exakt, men både USA och Kina har förstås liknande banor som AstaZero.
———————————————
FAKTA ASTAZERO
Vad: provbana för testning av aktiv säkerhet och automatiserade fordon
Var: Göksholmen, ca en timme öster om Göteborg
Invigd: 2014
Storlek: ca 300 hektar
Antal banor: åtta, däribland Rural Road, Multilane Road, High Speed Area och Dry Zone
Ägare: RISE (Research Institutes of Sweden)
Industripartners: AB Volvo, Volvo Cars, Autoliv, Scania och Aptiv
Antal anställda: totalt ca 80 (ca 20 i Göksholmen, övriga på Lindholmen i Göteborg)
Övrigt: granne med Volvo Cars provbana Hällered
