Många ifrågasatte Boozt när de byggde sitt eget logistiksystem. Men enligt tekniske chefen Tobias Sjölin har beslutet möjliggjort en snabbare expansion av lagret i Ängelholm, där AI nu får en allt större roll för den framtida utvecklingen.
När Tobias Sjölin tog sin magisterexamen i datavetenskap vid Lunds universitet var planen att arbeta inom telekom. Men i stället blev det ett företag som sålde e-handelssystem, och där utvecklades intresset för lagerhantering.
Detta förde honom vidare till Boozt, som vid den här tidpunkten — kring år 2010 — hette BZT Fashion och hade grundats några år tidigare med affärsidén att hjälpa andra företag att driva e-handel. Den strategin hade inte varit så lyckosam, vilket ledde till att bolaget i stället satsade på att driva e-handel i egen regi och under varumärket Boozt från lagret i Ängelholm.
Där kom med tiden Tobias Sjölin att bli en nyckelspelare i företagets strävan att bygga upp lagerlogistik i världsklass.
”Rätt strategi”
— Jag är fascinerad av komplexiteten i logistiken, där leveranserna ska gå snabbare och kundupplevelsen ska bli bättre, säger Tobias Sjölin, numera teknisk chef (CTO) och drivande i att göra Boozt till en av världens bästa e-handlare.
Boozt hade tidigt en tydlig vision att bygga upp sitt eget WMS, alltså warehouse management system. Strategin ifrågasattes dock eftersom det ansågs billigare och bättre att köpa färdiga system från leverantörer.
— På sikt har det visat sig att vi valde rätt strategi, för nu äger vi all mjukvara och tekniken kring den, vilket ger oss flexibilitet att snabbt kunna bygga ut systemet i den takt vi växer, menar Tobias Sjölin.
Tre Autostore-system
Boozt Fulfilment Centre är namnet på det 93 000 kvadratmeter stora lagret i Ängelholm som består av tre Autostore-system innehållande 1,2 miljoner plastbackar och 1 350 robotar. Tobias Sjölin har varit hjärnan bakom tekniken och konfigurationen av lagret som är ett av de mest avancerade och största i Europa.

Logistikutvecklingen började när Boozt fick det första Autostore-systemet 2017.
— Därefter har vi byggt ut och investerat i takt med att volymerna ökat. Snabbast var ökningen under coronapandemin då vi växte med 30-50 procent.
Då började Boozt samtidigt prata om Boozt Fulfilment Centre 2.0 som dels innebar utbyggnad av lagret i Ängelholm och dels etablering av nya lager på andra platser. De visionerna har fått skalas ned, då tillväxten numera ligger i spannet 3-5 procent.
— Det har blivit Boozt Fulfilment Centre 1.5 i stället, skrattar Tobias och ser nu i första hand att framtida lagerutbyggnad sker i Ängelholm.
— Här har vi bra kontakt med kommunen och det finns fördelar med att bara ha ett stort lager. Men på några års sikt – i takt med att vi växer – kommer vi förmodligen att etablera oss med fler lager.
Breddat utbudet
Det finns redan nu ett lager till, i Helsingborg, som är manuellt. Orsaken är att Boozt breddat sitt produktutbud från det ursprungliga utbudet bestående av kläder till mer skrymmande varor, till exempel möbler.
— Av naturliga skäl går det inte att stoppa ett bord i en Autostore-kub.

Tobias Sjölin poängterar att kundupplevelsen ska komma i närheten av att handla i fysisk butik. Det ska vara smidigt att beställa, samtidigt som det mesta handlar idag om leveranstiden. Kunderna vill ha sin beställning inom 1-2 dagar och sedan Tobias Sjölin tillträdde som CTO har han drivit på den utvecklingen.
Det bästa exemplet är att han har lärt systemet att plocka ihop och samla en order. Om en kund beställer tre artiklar så plockar roboten ihop dessa i en Autostore. Hela ordern kommer sedan samlad till personalen som packar i påse, sätter etikett och skickar vidare för leverans.
— Tidigare fick personalen plocka samma order från flera lagerzoner, så där har vi sparat mycket tid. Rekordet från att kunden tryckt iväg ordern till check-out är 63 sekunder. Nu strävar vi inte efter att slå det rekordet, utan snarare att få ned alla ordrar till den tiden.
AI ska hjälpa
Teknisk utveckling av logistiken, till exempel med hjälp av AI, syftar i grund och botten till att göra människan mer effektiv, menar Tobias.
— Vi ska behålla de som jobbar här och med teknikens hjälp göra deras arbete lättare, effektivare och intressantare. Tekniken ska förstärka människan.
Det innebär samtidigt att Boozt kan öka volymerna utan nyanställningar. Den framtida vinsten ligger i teknikutvecklingen och automatiseringen – som är en ständigt pågående process.
— Just nu testar vi robotarmar som plockar automatiskt från kuberna. Men det är något som måste utvärderas ordentligt innan vi kan skala upp i större volym.
Ständig dialog
Boozts målsättning är att ligga i framkant med sina logistiklösningar och vara bäst i världen. Det pågår en ständig dialog med teknikföretag som har nya lösningar som kan förbättra logistiken. Det arbetet styrs till stor del av att Boozt identifierar sina egna svagheter och bedömer vilken teknik som kan lösa ett problem. Det kan till exempel handla om hur man på ett effektivare sätt kan koppla ihop Autostore-kuberna med transportbandet.
— Allt utgår från mjukvaran vi äger. Sedan låter vi externa leverantörer bygga hårdvaran åt oss.

AI har förstås stor betydelse för den tekniska utvecklingen.
— På Boozt har vi miljontals datapunkter som loggas och övervakas vid varje given tidpunkt. Detta skapar också utmaningar där vi behöver kunna smälta dessa data mycket snabbt och korrekt för att lokalisera ineffektiva processer och flaskhalsar. Det är här vi kan utnyttja den artificiella intelligensens många domäner. Vi kan analysera stora mängder data och fatta välgrundade beslut och genom detta kan vi automatisera och optimera olika aspekter av lagerhantering.
Förenkla och optimera
Ett av de mest effektiva sätten att använda AI-algoritmer är för resursbehov och personalplanering. Boozts försäljning fluktuerar från tid till annan.
— Med hjälp av AI kan vi förenkla processen att skapa scheman och även optimera hur vi bemannar lagret. En framtidsspaning är att AI kommer att få ännu större betydelse för att bygga upp effektiva lagerstrukturer.
Lagereffektivitet handlar inte bara om vad Boozt kan göra, utan också vad deras brands — det vill säga leverantörer — kan göra för att allt ska gå snabbare och effektivare. Boozt arbetar mot 1 400 brands och har en manual för hur de vill ha varorna levererade till lagret. En del är duktiga på det, en del är mindre duktiga.
— Vi arbetar ständigt med att utbilda dem i hur vårt system fungerar och lära dem att om de levererar på rätt sätt till oss, då kan vi sälja deras produkter snabbare och beställa mer från dem. Det gynnar båda parter.
———————————–
FAKTA OM BOOZT
– Grundat: 2007 grundades BZT Fashion; 2011 grundades Boozt Group
– Verksamhet: Online-varuhus med produkter inom mode, barn, sport, hem och skönhet
– Placering: Huvudkontor i Malmö, butik i Malmö och Köpenhamn, kontor i Köpenhamn, Århus, Polen och Litauen
– Lager: 93 000 kvadratmeter i Ängelholm
– Antal anställda: Ca 1 100, varav ca 450 i lagret, 500 på huvudkontoret och resten på de mindre kontoren
– Antal marknader: 14
– Omsättning: drygt 8,2 miljarder kr (2024)
Text: Mikael Svensson







