Aktörerna bakom Skellefteå Droneport vill koppla samma innovativa människor som kan utveckla nyttan med drönartekniken.
I Skellefteå har Sveriges första renodlade stadsnära drönarflygplats byggts färdigt och invigts. Syftet är att skapa förutsättningar att utveckla drönartekniken till att kunna användas på ett samhällsnyttigt och även kommersiellt sätt i det civila samhället.
— Det finns väldigt många användningsområden och det är nästan bara fantasin som sätter gränser, säger Henrik Littorin, ansvarig för utvecklingsprogrammet Arctic Aviation Hub.
Transportnytt var med på invigningen av Skellefteå Droneport i juni som lockade många nyfikna och även utställare från hela landet.
”Jättespännande”
Elof Winroth är grundare av och vd för Nordluft, ett bolag som bland annat utvecklar ett drönarsystem för spridning av material från luften.
– Vi kommer att börja med att sprida skogsgödningsmedel och bioaska inom skogsbruket, berättar han.
I sin monter i hangaren visar han upp bolagets drönare som lyfter över 50 kilo, och som de väntar på flygtillstånd för.
— Det är jättespännande med den här nya flygplatsen, säger Elof Winroth och fortsätter:
— Jag blev positivt överraskad av att de byggt den på en höjd, så att man kan flyga långt och fortfarande ha ögonkontakt med drönaren, vilket är otroligt bra, och så ser vi att det finns mycket skog häromkring, så det är i högsta grad aktuellt för oss som testplats.
Flera användningsområden
De senaste åren har det kommit täta rapporter om hur drönare använts i militära sammanhang i krigen i Ukraina och Mellanöstern. Men i Skellefteå finns viljan att utveckla drönartekniken för civila användningsområden och inte minst hållbara transporter.
Idén föddes för tre år sedan.
— Vi hade jobbat med lite större drönare ute på flygplatsen i Skellefteå, men regelverket gör det ganska komplicerat att blanda bemannat och obemannat flyg i en vanlig flygplatsmiljö, berättar Henrik Littorin.
Just då höll det på att byggas ett nytt stadsnära industriområde och där fanns en tomt på en höjd som inte gick att använda till så mycket.
— Vi drog ihop ett antal aktörer och började titta närmare på vad det innebär att bygga en drönarflygplats. En sådan här renodlad och stadsnära drönarflygplats finns inte sedan tidigare i Sverige, säger han.
Bred uppslutning
Bakom satsningen, som även innefattar utveckling av el- och vätgasdrivna flygplan, står Skellefteå kommun, Skellefteå Airport, Skellefteå Kraft och med Skellefteå Science City som koordinator.
Än så länge är det bara mindre drönare som används i civila sammanhang och mest för fotografering, kartläggning, inspektion och övervakning.
Kommuner runtom i Sverige skulle dock kunna använda drönare för att kontrollera väglaget och om det exempelvis behöver snöröjas. Vidare skulle räddningstjänsten kunna använda drönare för att snabbt skapa sig en bild över en olycksplats och kraftbolagen för att inspektera kraftledningar.
En del av detta pågår redan men det sker också en utveckling mot transporter.
— Det skulle till exempel gå att skicka blodprover från vårdcentraler till sjukhus eller att skicka ut akutläkemedel.
Kontrollerad testmiljö
När det handlar om större drönare öppnas ännu fler möjligheter.
— Att förflytta material inne på en stor byggsajt, högt upp i pågående byggen, skulle göra arbetet både smidigare och säkrare.
Skogsbolagen skulle kunna använda drönare vid gallring genom att fästa ett gallringsaggregat under drönaren, en teknik som håller på att testas.
— Det finns väldigt många användningsområden och det är som sagt bara fantasin som sätter gränser. Genom att bygga Skellefteå Droneport hoppas vi kunna bidra med en kontrollerad testmiljö där man kan sätta ihop innovativa människor med varandra och fortsätta utveckla nyttan av drönartekniken.
Regler bromsar
Det som främst bromsar utvecklingen idag är enligt Henrik Littorin att reglerna för drönarflyg inte är på plats ännu. Det är Europeiska flygsäkerhetsmyndigheten som reglerar drönarflygning och i Sverige är det Transportstyrelsen som ger tillstånd.
— Utan vissa tillstånd måste du alltid kunna se drönaren i luften när du flyger med den och det begränsar ganska mycket.
Det går att söka tillstånd att flyga på annat sätt, men det är en ganska omständlig procedur och det ställs stora krav både på operatören och drönaren.
— Det finns ett stort intresse för att kunna flyga längre och utom synhåll, men det kanske är några år bort innan det finns ett regelverk som innebär att det går att göra i stor skala i Sverige. Säkerheten måste alltid gå först.
Inga närboende
På den nya flygplatsen som är 40 gånger 60 meter till ytan finns förutsättningar att ha kontroll på drönaren vid start och landning och inga närboende behöver störas av bullret.
Hangaren är 15 gånger 15 meter och sju meter hög, vilket behövs för att det ska gå att hovra där inne. Inne i hangaren kan också service och underhåll utföras.
Därutöver finns det i anläggningen kontorslokaler, konferenssal, wi-fi, elförsörjning och laddmöjligheter och utomhus finns god belysning vid mörkerflygning.
Det kommer inte att arbeta någon fast personal på Skellefteå Droneport, istället kommer aktörer att hyra in sig för kortare eller längre projekt.
— Någon vill kanske testa att flyga i kallt klimat och kommer hit i några veckor. Någon annan vill bara vara här ibland för att testa någon sensor eller drönardel som man håller på att utveckla.
Stort utbildningsbehov
Henrik Littorin förutspår att det kommer finnas ett stort utbildningsbehov både för operatörer och för de som ska serva och underhålla och här kommer drönarflygplatsen till stor nytta.
— Vi tror att det här kan vara en bra plats för det.
Robert Lindberg är vd för Skellefteå Airport och numera också vd för Skellefteå Droneport.
— Att man för 24 år sedan, när jag började arbeta inom flygbranschen, skulle tro att man i framtiden skulle få vara med om att inviga en drönarflygplats — ja, det kändes ganska avlägset. Men det betyder bara att teknologiutvecklingen går betydligt fortare än vad vi någonsin trott, säger han.
Han tror att tajmingen för drönarflygplatsen är helt rätt.
— Vi ska se till att utveckla goda möjligheter för att människor ska kunna leva, verka och bo nästan var som helst med tillgång till mediciner, vård eller bevakning eller om det så ska vara en hämtpizza.
Text: Ulrika Vallgårda
