En miss i kostnadsberäkningarna i regeringens infrastrukturproposition gör att de saknas mycket pengar för att kunna genomföra alla satsningar i infrastrukturplanen. Det hävdar Stockholms Handelskammare.
Regeringens infrastrukturproposition, som nyligen presenterades, avsätter totalt 799 miljarder kronor under tolv års tid. Inkluderas trängselskatt, banavgifter och infrastrukturavgifter blir summan 876 miljarder kronor.
Problemet är att kostnaderna för projekten i regeringens infrastrukturproposition är beräknade i 2021 års penningvärde – trots att många av projekten är tänkta att starta flera år fram i tiden. Det menar man på Stockholms Handelskammare, där man har har räknat upp siffrorna med 11 procent, vilket innebär en lägre kostnadsökningstakt åren 2020–2021 jämfört med 2018–2019.
– Det blir sammantaget en betydande skillnad i pris och innebär konkret att man tillfört för lite pengar om ambitionen är att kunna bygga allt som man utlovat. Risken är därför överhängande att finansieringen inte går ihop ens om alla projekt flyter på utan förseningar och fördyringar, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.
Enligt de beräkningar som man gjort på Stockholms Handelskammare så saknas det 54–67 miljarder kronor för att kunna genomföra alla namngivna objekt i planen.
– Antingen kommer ytterligare finansiering krävas eller så finns risken att enskilda projekt drabbas mycket negativt eller i värsta fall inte blir av. Till det ska läggas att höghastighetsbanorna redan har en gigantisk prislapp och om den fortsätter att svälla under resans gång så kan problemen snabbt bli väldigt stora, säger Carl Bergkvist.
