
Så har förra höstens infrastrukturproposition rullat igenom Trafikverket och blivit ett förslag till färdig tolvårsplan. Den ger grönt ljus för nya slussar i Trollhätte kanal, pengar för muddring av ”Malmporten” till Luleå och 100 Mkr per år för snabba puckar som hjälper näringslivet.
På torsdagen lämnade Trafikverket över sitt förslag till tolvårig nationell transportplan till regeringen, för åren 2018–2029. Ramen på 622,5 miljarder kronor är 100 miljarder större än i den nu gällande planen, som avser 2014–2025. Att spela med finns utöver det också 90 miljarder kronor från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering. Så långt var innehållet känt sedan proppen.
– 75 procent av objekten som nämns är järnvägsobjekt, så vi gör en stor satsning på järnvägen, sa Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon vid presskonferensen där planen presenterades.
Ett syfte med tågsatsningarna är att säkra viktiga godsflöden – särskilt nämndes västra och södra stambanorna samt Stålpendeln (Luleå–Borlänge–Oxelösund). Till målen hör också att återställa hastigheter och säkerställa möjligheter till spårbyten, samt omledningsnät. Också ny teknik såsom övervaknings- och signalsystem kommer att fordra sina slantar. 2,5 miljarder kronor viks för att godståg ska kunna köras med 750 meters längd, mot 630 meter idag.
Till sjöss avsätts pengar för det så kallade malmportsprojektet i Luleå, där muddring ska ge en ny farled med plats för större fartyg. 160 000 ton ska de kunna ta, mot dagens maximala 55 000. Det är malmen från gruvorna i Lappland som på relativt kort varsel kräver större kapacitet på kanalerna ut mot omvärlden. Trollhätte kanal får sina nya slussar, och känt sedan tidigare är att Södertäljes farled från Landsort muddras.
En överraskning var förslaget om höghastighetsjärnväg för bara 250 kilometer i timmen, mot det tidigare diskuterade 320 – se separat nyhetstext. Besparingen jämfört med den snabbare varianten räddar många andra angelägna satsningar, tänker Trafikverket.
Trafikverkets ständigt pågående arbete kring vägars bärighet inriktas på att bygga ut ett vägnät som klarar den nya tungviktsklassen BK4. När det gäller vilka sträckor som ska prioriteras uppges näringslivsföreträdares röster runt landet väga tungt. Forum för detta finns sedan tidigare.
Ibland uppstår plötsliga behov av smärre, oplanerade, infrastrukturåtgärder av stor betydelse för näringslivet. Näringslivets transportråd hör till dem som sedan flera år återkommit till att det varit oproportionerligt svårt att komma åt sådana medel från statens sida, men nu har de fått gehör. Näringslivspott är ordet som Trafikverket använder – Transportrådet har kallat den marknadspott – och den ska enligt den föreslagna planen laddas med 100 miljoner kronor per år.
Planen går på remiss till den 30 november, och regeringen väntas fastställa den under våren.
Alexander Kristofersson