Karolinska Institutet och SOS Alarm arbetar tillsammans med drönarföretaget Everdrone för att utveckla metoder för att medicinsk akututrustning kan nå ut till patienter som drabbats av livshotande hälsotillstånd, var de än befinner sig.
Karolinska Institutet forskar sedan 2014 på att använda drönare för att nå fram med akutvård så snabbt som möjligt. Everdrone har under de senaste två åren bedrivit ett tekniskt utvecklingsarbete med fokus på säkra drönartransporter, samt med de regelfrågor som är kopplade till hur man får använda drönare.
I somras flög Everdrone på försök 4,4 km mellan två sjukhus i Göteborg. Farkosten som användes i det försöket lastade cirka 1 kg och kunde flyga omkring 15 km i vindstilla förhållanden. De allra flesta av de 7 400 transporter som årligen utförs mellan Göteborgs tre huvudsjukhus gäller lätta paket, som blodpåsar och laboratorieprover.
Everdrone betonar att det unika är navigationssystemet som i detta försök klarade att vägleda farkosten mellan höga hus och landa på en plats som inte gick att använda för flygändamål med bara GPS-stöd.
– Det finns dock liknande system av större modell som lyfter över 10 kg, säger Mats Sällström, vd på Everdrone. Slutligen finns det bolag som just nu utvecklar drönare för laster upp till flera hundra kg, exempelvis Svenska ACC Innovation. Det finns egentligen inga hinder för att integrera vårt system på alla dessa maskiner. Den fysiska maskinen är inte vårt huvudfokus i dagsläget, då vårt system kan integreras med i stort sett vilken drönarplattform som helst.
Från Everdrones sida tittar man på flera segment parallellt för att se var vi kan tillföra mest affärsnytta, förklarar Sällström vidare. Samarbetet med KI och SOS Alarm är ett sådant spår. SOS Alarm presenterade för några veckor sedan en mobil-app som gör att den som larmar kan positioneras exakt:
– I just det fallet handlar det troligen om transporter på 1-3 kg som ska transporteras omkring 10-20 km.
Angående landningsplatserna så behöver de generellt sett inte förberedas så länge GPS-mottagningen är god, fortsätter han. I praktiken är det ofta så att GPS-mottagningen är dålig på låg höjd, speciellt mellan byggnader.
– I dessa fall så är det ofta lämpligt att använda visuellt guidad landning genom en utplacerad visuell markör på marken som drönaren kan styra mot, säger Mats Sällström. Men det ser olika ut beroende på tillämpning.
