Trafikverket ska få fortsätta använda externa entreprenörer för järnvägsunderhåll. Det är ett av förslagen från järnvägsutredaren Gunnar Alexandersson. Trafikverket behöver istället lägga kraften på att bygga upp sina systemstöd och sina arbetssätt för att planera underhållet.
Den så omtalade lägesrapporten om det svenska järnvägsunderhållet ”Koll på anläggningen” (SOU 2015-42) presenterades i mitten på april av järnvägsutredaren Gunnar Alexandersson. Det är ett delbetänkande som ingår i den större utredningen om järnvägens organisation som fortfarande pågår. Den mest omdiskuterade frågan är vem som ska sköta underhållet av järnvägen. Det finns starka krav från fackligt och politikskt håll att Trafikverket ska ta hand om underhållet i egen regi.
– Trafikverket bör tills vidare anlita externa entreprenörer för järnvägsunderhåll, är Alexandersons förslag. Men som ansvarig infrastrukturförvaltare ska Trafikverket själv kunna ”avgöra om egen regi eller utförande med externa entreprenörer är att föredra.”
Samtidigt framkommer det att om Trafikverket skulle ta in de uppdrag man idag lägger på externa entreprenörer så skulle det betyda en kraftig utökning. Det motsvarar en utökning med 2 430 heltidsanställda och att verksamhetsvolymen skulle öka med omkring 3,6 miljarder.
Trafikverket bedömer också att kostnaderna skulle öka med 400-450 miljoner på grund av minskad konkurrens och samordningsförluster. Andra kostnader skulle dock minska, med 150- 200 miljoner bland annat på grund av att entreprenörernas vinstmarginal och entreprenadbesiktningar inte längre betalas. Övergångskostnaderna för att lägga över underhållet uppskattas till mellan 600-1200 miljoner kronor. En slutsats i utredningstexten är att ett övertagande av hela underhållet varken är effektivt eller praktiskt genomförbart.
Förslaget att Trafikverket ska avgöra om man vill utföra vissa delar av underhållet i egen regi underkänns av Seko som organiserar offentliganställda kommunikationssektorn:
– Det innebär en avpolitisering av järnvägsfrågan. Frågan är av alldeles för stor politisk vikt för att avgöras av anställda tjänstemän. Ansvariga politiker måste kunna ställas till svars för den infrastruktur som finansieras genom skattemedel, menar Janne Rudén, förbundsordförande i Seko som anser att utredningen saknar ett konkret förslag på hur underhållet ska bedrivas.
Han vill också skapa en ny järnvägsmyndighet. De stora transportköpande företagen i Näringslivets Transportråd anser att ”Koll på anläggningen” är en samlad och ambitiös beskrivning av järnvägsunderhållet. Transportrådet har stora förväntningar på utredningsförslaget om en Nationell underhållsplan.
Transportrådet anser också att man bara kan tolka utredningen som att varken Trafikverket eller det tidigare Banverket har haft tillräckliga kunskaper eller kontroll över järnvägsanläggningen, brister i intern samordning, i styrningen av underhållsinsatserna och ekonomistyrningen.
Mats Udikas
