REPORTAGE. När fossilfritt stål börjar tillverkas i Norrbotten ökar behovet av sjötransporter. Nu siktar Luleå på att inom några år bli Sveriges andra största hamn.
Hamnen i Luleå ligger en mil från centrum, mitt emot sommarstugeparadiset Sandön. Hit kommer bulkfartyg på upp till 75 000 ton från världens alla hörn. De lossar kol till SSAB:s stålverk i Svartöstaden och lastar malm från Norrbottens gruvor som kommer med tåg från Gällivare-Malmberget 22 mil bort och som kör ända ut i hamnen.
Hit kommer också fartyg med diesel och olja till gruvorna och fartyg med cement. Enstaka gånger lägger det till fartyg med utrustning till någon större militärövning och sommartid händer det att hamnen får besök av stora kryssningsfartyg.
I snitt anlöper det två fartyg per dygn. Men verksamheten ska snart växa.
Till nytta för samhället
Ett 50-tal personer – tjänstemän, bogserbåtsbesättningar, hamnarbetare och projektanställda för nybyggnationerna – jobbar idag i Luleå hamn som drivs som ett kommunalt bolag.
– Vi bedriver hamnverksamhet för Luleås och regionens skull, säger vd:n Anders Dahl.
Målet är inte främst att tjäna så mycket pengar som möjligt, utan att vara till nytta för samhället och gynna det lokala näringslivet. Vinsten går tillbaka till kommunen.
– Vi tar samma avgifter av alla bolag som använder oss, oavsett om det är H2 Green Steel, LKAB, SSAB eller något annat företag, säger Anders Dahl.
Femte största hamnen
Ungefär åtta miljoner ton skeppas ut och in via hamnen varje år, vilket gör den till Sveriges femte största.
Från kontorsbyggnaden där Anders Dahl sitter har han utsikt mot Victoriahamnen och de tre bogserbåtarna som Luleå hamn äger. De hjälper de större båtarna att lägga till och om vintern bryter de is inne i hamnen. Även Kustbevakningen håller till här.
Luleå hamn består i själva verket av ett helt område som omfattar fem hamnar med olika kajer. De allmänna är Victoriahamnen där torrgods hanteras samt energihamnen vid Uddebo ett stenkast bort som svarar för flytande produkter som bensin, diesel och olja.
Ännu en bit längre bort ligger Svartön som är tilläggsplats för isbrytare och kryssningsfartyg.
Vid den ena industrikajen finns Cementas anläggning för lossning av cement. Den andra kallas Sandskär och är LKAB:S utlastningskaj för malm.
Kol och malm
Idag är SSAB och LKAB de bärande kunderna. Kolet som skeppas in omvandlas till koks för ståltillverkningen, men det fraktas också hit andra material som är kopplat till processen. Efter lossningen brukar fartygen ta med sig en last av malm från LKAB, så att de inte går tomma därifrån.
Däremot har hamnen nästan ingen utskeppning idag för SSAB:s räkning. Stålverkets råprodukter fraktas istället vidare med tåg för förädling i Borlänge. Men detta kommer det snart att bli ändring på.
I den nya fossilfria ståltillverkningsprocessen som både H2 Green Steel och SSAB ska starta bakar man nämligen ihop tre steg till två i tillverkningsprocessen.
– Istället för att skicka råstål söderut för förädling sker förädlingen direkt på plats och skeppas ut från oss, förklarar han.
Anslutning till Malmbanan
Samarbetsavtalet med H2 Green Steel i Boden skrevs på så sent som i maj i år. H2 Green Steel ska bygga en anslutning till Malmbanan för att i likhet med LKAB och SSAB kunna frakta produkter till och från hamnen med tåg.
– Vi planerar för fullt för att anpassa hamnen för deras ändamål. De kommer att ta in mycket skrot och tillsatsmedel och sedan kommer de att skicka ut färdiga produkter i form av stålrullar.
Utöver stålbolagen etablerar sig just nu flera andra stora industrier som behöver hamnen, något som sker på det nya industriområdet Herstöfältet i Luleå.
Till exempel ska det spanska företaget Grupo Fertiberia starta tillverkning av fossilfri konstgödsel och ”grön” ammoniak. Talga Group ska bygga en fabrik i Luleå som ska producera komponenter till bland annat litiumjonbatterier för elbilar. Det tyska energibolaget Uniper vill anlägga en vätgasfabrik för att kunna tillverka e-bränsle som fartyg kan tankas med.
– Vi ser att det kommer bli en ökning på allting gånger fyra, både volymerna och fartygstrafiken, säger Anders Dahl.
”Jätteökning”
Utbyggnaden startar 2024 och ska pågå till 2030. Därefter ska Luleå hamn vara nästan lika stor godsvolymmässigt som Göteborg, som idag är Nordens största hamn. 600 anlöp per år beräknas öka till 2 000 och man räknar också med en fördubbling av antalet anställda.
– Det blir ju en jätteökning för vår del.
Planeringen är i full gång och redan till våren 2024 startar ett gigantiskt muddringsprojekt, kallat Malmporten.
Den senaste muddringen utanför Luleå gjordes på 1970-talet. Då skapades det som idag är Sandöleden, en farled för båtar med ett djupgående på upp till tio meter. Nu ska leden bli 15 meter djup sommartid, så att riktigt stora fartyg som kan ta upp till 160 000 ton last kan ta sig från Stora bält genom Östersjön och ända in till Luleå hamn.
Flera projekt
Nya landområden skapas där det idag är vatten och nya kajer byggs. Hela hamnen ska byggas om och terminalområden och hamnområden anpassas till de nya godslagren. Den nya kajen för torrbulkgodset blir över en kilometer lång. Dessutom ska det investeras i specialkranar och lastnings- och lossningsutrustning.
– De ska anpassas till en rad nya godsslag som inte hanteras idag, så det blir en stor förändring, säger Anders Dahl.
Utöver detta kommer en stor allvädersterminal att behöva byggas, där fartygen kan köra in och ligga och lasta under tak, plus att det ska byggas nya järnvägsterminaler i hamnområdet.
Att möjliggöra för ännu större fartyg har både en ekonomisk och miljömässig fördel.
– Ju mer du kan lasta på ett fartyg desto mindre belastar du både miljö och ekonomi.
Fartyg som ligger ute en månad i taget kan inte drivas med el, men det pågår också forskning på att ta fram miljövänligare bränslen, alltifrån vätgas till ammoniak och metanol, berättar han.
Även om fartygen fortfarande drivs på diesel så menar Anders Dahl att det är ett miljövänligt alternativ i och med att de kan lasta så pass mycket och gå raka spåret.
– Självklart krävs det stora motorer för att driva fram 75 000 ton tunga fartyg. Men om du jämför med hur många lastbilar eller flygplan det skulle ha gått åt för samma last så blir det ändå väldigt miljövänligt i slutändan och med den utvecklingstakt vi ser så kommer sannolikt fartygen drivas av e-bränslen inom närmsta åren, vilket stärker miljövinsten och skapar en helgrön värdekedja.
Muddring i fyra år
Under muddringen kommer man att spränga bort en hel del berggrund och gräva upp jordmassa från botten med stora grävmaskiner, så kallade muddringsverk, som står på pråmar. Allt som allt räknar man med att muddringen kommer att ta fyra år.
Hela projektet är noggrant reglerat i Mark- och miljödomstolens miljötillstånd.
– Vi åker runt och tar prover nu på bottensediment och vi provfiskar också, för att sedan göra samma sak när allt är klart så att vi säkerställer att det inte har fått några miljökonsekvenser.
Muddringen kostar 2,6 miljarder kronor och utbyggnaden tio miljarder kronor, men de räknar med att ta hem alla kostnader i intäkter under affärsmässiga former.
”Utmaning”
Omsättningen idag är runt 100 miljoner kronor per år. Hamnen är redan nu lönsam och Anders Dahl tror att lönsamheten kommer att öka ännu mer på sikt.
– Utmaningen är bara att växa så här fort, med så här stora investeringsbehov, men vi räknar med att det kommer att lyckas.
Luleå hamn blir sedan ett logistiknav i den gröna omställningen, konstaterar han. Redan idag är den utpekad av EU som en av Sveriges fem så kallade Core-hamnar, vilket betyder att den ingår i ett viktigt stomnätverk för transporter.
– Luleå hamn är en livsviktig nerv för hela Europa, säger Anders Dahl.
FAKTA LULEÅ HAMN
– Hanterade förra året 7,9 miljoner ton gods.
– Består av fem hamndelar, däribland Victoriahamnen (torrgods) samt Uddebo Enerighamn (oljeprodukter mm).
– Utbyggnad: ska pågå från 2026 till 2030 och omfattar bland annat nya terminal-/hamnområden, nya kajer, ny allvädersterminal, nya järnvägsterminaler samt muddring som innebär att hamnen sommartid ska kunna ta emot fartyg med ett maxdjup på 15 meter.
– Ägare: Luleå kommun
– Antal anställda: ca 50
– Omsättning: ca 110 MSEK (2022)
Text: Ulrika Vallgårda
