Godssiffrorna pekar uppåt för Helsingborgs hamn, som nu planerar för den kommande flytten av containerterminalen.
Såväl container- som rorogodset ökade i Helsingborgs hamn förra året. Godsvolymerna som fraktades i containrar ökade med drygt 5 procent, medan rorogodset ökade med lite mer än 2 procent.
Totalt hanterades 9,3 miljoner ton gods i den skånska hamnen förra året, vilket är en ökning med 2,5 procent från året dessförinnan — trots att året slutade i moll.
— Vi hade en jättestor ökning i början av förra året, efter 4-5 månader låg vi på nästa sju procents ökning när det gäller antalet enheter vad gäller rorotrafiken. Sedan minskade den ökningen ganska kraftigt, och kvartal fyra var tufft både på container- och lastbilssidan med lägre volymer än motsvarande period 2021, säger Bart Steijaert, vd för Helsingsborgs Hamn, och ger en lika enkel som bister förklaring till volymtappet:
— Det är konjunkturen helt enkelt. Och vi ser en ännu kraftigare inbromning nu i början av det nya året.
Trailertrafiken dominerar
Sett till helåret 2022 är det dock positiva siffror som gäller. När det gäller exempelvis rorogodset så skeppas denna till absolut övervägande del via trailrar som körs ombord på Forsea-färjorna som går i skytteltrafik mellan Helsingborg och Helsingör. Det är också där som godsvolymerna ökat — från 5,4 till 5,6 miljoner ton.
— Vi har visserligen ett roro-anlöp för SCA i veckan som uppgår till 50 000 ton om året, men det är på färjetrafiken den stora volymökningen ligger. Även sett till antalet lastbilar ökade vi — från 450 000 till 456 500 enheter. Så rorotrafiken via färjorna är en jätteviktig del av vår verksamhet, säger Bart Steijaert och lyfter fram samarbetet med Forsea och deras eldrivna färjor.
— Det är en stor konkurrensfördel att vi ihop med Forsea kan erbjuda våra kunder eldrivna färjor. Det är därför vi har investerar i elanslutning på land som gör att man ladda fartygen på bara några minuter.
Containrar via feederfartyg
När det gäller containergodset uttryckt i ton så hamnar Helsingborg på en andra plats av landets alla hamnar efter den ohotade ettan Göteborg, och även här ökade man alltså förra året. Det mesta av containertrafiken som hanteras i Helsingborg kommer via feederfartyg från kontinenten, och av hamnens cirka 272 000 hanterade containrar fraktas 10-12 procent in eller ut via järnväg.
Idag har Helsingborgs hamn ett antal tågpendlar till bland annat Boliden och Ikea i Älmhult, men enligt Bart Steijaert kan fler snart vara på gång.
— Där ser vi att det finns stora tillväxtmöjligheter. I början av året startade Green Cargo en ny tågpendel från oss till Nässjö och vidare till Mälardalen, och vi arbetar nu aktivt med såväl Green Cargo som andra aktörer för att få till fler tågpendlar.
Ökad import av pellets
Som nämns ovan ökade alltså den totala godsmängden som hanterades i Helsingborg förra året, något som har en högst tydlig koppling till de rådande höga elpriserna.
— Ja, mycket beror på den ökade pelletsimporten vi har haft. Elen idag är ju dyr, så vårt lokala energibolag Öresundskraft har köpt in träpellets från huvudsakligen Estland för att elda med i sitt värmekraftverk, där de producerar både el och fjärrvärme, säger Bart Steijaert, vd för hamnen i Helsingborg där planeringen av den kommande flytten av containerhamnen nu pågår för fullt.
Flytt är på gång
Orsaken till flytten är framförallt för att kommunen vill ha åtkomst till området där containerhamnen — eller Västhamnen som är det korrekta namnet — idag befinner sig. Det innebär i sin tur att Helsingborgs Hamn får chansen att bygga en helt ny containerterminal drygt 500 meter söderut.
— Vi kommer att bygga en ny, rak terminal som blir 680 meter lång och som får ett vattendjup på 15 meter till skillnad från den befintliga kajen som har ett vattendjup på 13 meter. Vi kommer alltså kunna ta emot större fartyg, och vi kommer också kunna ta emot tre fartyg istället för dagens två, säger Bart Steijaert.
Dubblar kapaciteten
Hamnbolaget kommer också att investera i nya, eldrivna containerkranar, som dessutom är större än de befintliga kranarna och därmed kan hantera större fartyg.
— Sammantaget gör det att vi på sikt dubblar kapaciteten. Vi går från att kunna hantera cirka 300 000 containrar årligen till 550 000 containrar, och vi säkerställer därmed kapacitetsbehovet fram till kanske år 2050, säger Bart Steijaert och tillägger att nybyggnationen, som totalt kommer att gå på cirka 3 miljarder kronor, också inkluderar en ny kombiterminal.
— Ja, och den nya kombiterminalen kommer dessutom att ha spår som är nästan 500 meter långa, vilket innebär att vi kan ta emot fullängdståg.
Miljöutredning väntar
Planen är att den nya containerhamnen ska stå färdig 2030, även om det ännu inte finns något exakt startdatum för byggnationen. Orsaken till detta är att det pågår en miljöutredning hos Länsstyrelsen gällande marken där terminalen är planerad bygga, vilken väntas bli klar inom några år. Enligt Bart Steijaert tror man dock inte att det ska sätta några käppar i hjulet för själva byggnationen.
— Det är en process som pågår och det är kanske en viss osäkerhet, men vi tror inte att det ska leda till några stora bekymmer. Vi tror att vi kommer att få ett positivt beslut kring 2025, och att vi sedan kan hålla tidplanen till år 2030.
————————————————————————————————————————————–
FAKTA HELSINGBORGS HAMN
— Sveriges fjärde största hamn
— Hanterade förra året ca 9,4 miljoner ton gods
— Hade drygt 25 000 anlöp förra året, och är därmed den mest trafikerade hamnen i landet
— Hanterade 272 000 containrar förra året
— Är Sveriges största hamn för hantering av frukt och grönt
— Består av tre hamnar: Sydhamnen (roro, bulk, energiprodukter); Västhamnen (container); och Nordhamnen (passagerar-/personbils-/lastbilstrafik).
