Idén att vi inom 15 år ska åka svävande tåg i en vakuumtunnel från Stockholm till Helsingfors på under halvtimmen, eller frakta gods på samma sätt, har kommit att väcka uppmärksamhet. Frågetecknen är många men tanken hade varit lättare att helt avfärda om den inte backats upp av Teslagrundaren Elon Musk, 90 miljoner dollar i riskkapital, och en svensk-finsk kostnadsutredning från bland andra KPMG.
Den potentiellt största omstöpningen av Nordens logistik planeras just nu i kaliforniska Kiseldalen, av bolaget Hyperloop One.
Efter start av USA-baserade projekt med utgångspunkt från Nevada väntar projekt i Europa, och här är sträckan Stockholm–Helsingfors den självklara kandidaten att börja med tester på, enligt bolaget. 28 minuter skulle det ta, med hållplatser vid bland annat Arlanda, Norrtälje, Åland och Åbo. En omedelbar kraftig ökning av godstrafiken mellan länderna och huvudstäderna skulle bli en av följderna, antas det.
I Norden stöds idén av det åländska utvecklingsbolaget FS Links, som i sin tur låtit KPMG Sverige genomföra en idéstudie tillsammans med teknikkonsulten Ramböll och juristbyrån Setterwalls. Studien presenterades under Almedalsveckan i Visby i början av juli. De fick totalkostnaden till omkring 160 miljarder kronor, åtminstone en mindre investering än de 230 miljarder kronor som Sveriges planerade höghastighetsjärnvägsprojekt beräknas kosta. Med den svensk-finska länken skulle 25 miljoner restimmar sparas och länderna knytas närmare varandra, återger tidningen Ny Teknik från idéstudien. Årsomsättning på 9,5 miljarder kronor smörjer kalkylen.
Efter idéstudien planerar FS Links nu att gå vidare med en förstudie.
Hyperloop Ones tester i USA ska bädda för svensk-finsk landförbindelse. Tekniskt sett är idén att markfriktionen ska minimeras genom att skytteln svävar över spåret på antingen ett luftskikt eller en magnetkudde, medan det mesta av luftfriktionen försvinner genom att skytteln färdas genom sitt rör i vakuum. På så vis ska hastigheter på omkring 1000 kilometer i timmen, eller i vissa scenarier ännu högre, kunna åstadkommas.
I en kommentar till Svenska Dagbladet betonar järnvägsforskaren Björn Hasselgren vid KTH att frågetecknen är stora, bland annat kring vad tekniken faktiskt kommer att kosta. En testanläggning i USA, med fullskaligt höghastighetsförsök kring nyåret 2017, är tänkt att bidra till svaret på just det.
Bolaget Hyperloop One råkar samtidigt skakas av personkonflikter. Grundaren Shervin Pishevar, med pengar från supersuccéerna Uber och Airbnb, anklagas av medgrundaren Brogan Bambrogan för att ha hotat honom genom att låta lägga en repsnara på hans skrivbord. Bambrogan har under sommaren hoppat av verksamheten och stämt bolaget.
