Kapacitetsbristen på Västra och Södra stambanan orsakar merkostnader i miljardklassen. Det menar Green Cargo, som kräver att de tre största flaskhalsarna i systemet omedelbart byggs bort.
Enligt den nya rapporten ”Bygg Framtiden” innebär kapacitetsbristen på Västra och Södra stambanan årliga merkostnader i miljardklassen för både godsoperatörer och varuägare. För Green Cargos del uppges det ha kostat närmare tre miljarder kronor under de senaste tio åren, medan det för branschen som helhet handlar om nära fem miljarder kronor i fördyrade produktionskostnader.
Allvarliga konsekvenser
Därtill kommer varuägarnas merkostnader i form av förlängda ledtider, minskad produktivitet och försvagad konkurrenskraft. Sammantaget innebär detta, anser Green Cargo, att kapacitetsbristen leder till allvarliga företagsekonomiska och samhällsekonomiska konsekvenser.
– Industrins omställning till klimatsmarta värdekedjor går i en rasande takt och det transportberoende näringslivets behov av energieffektiv och kapacitetsstark logistik är större än någonsin. Men för att Sverige ska nå klimatmålen, samtidigt som att näringslivet stärker sin konkurrenskraft krävs det snabba åtgärder på järnvägen, säger Ted Söderholm, vd för Green Cargo, i en skriftlig kommentar.
Lågt hängande frukter
Enligt rapporten måste på kort sikt de lägst hängande frukterna plockas fortast möjligt, vilket handlar om att åtgärda de tre största flaskhalsarna i systemet: att färdigställa dubbelspåret Hallsberg–Mjölby och fyrspåret Malmö–Hässleholm samt att bygga fyrspår på sträckan Alingsås–Olskroken.
– För varje dag som dessa flaskhalsar står oåtgärdade snurrar taxametern fortare för AB Sverige. Proppar i Väst- och Sydsverige är proppar för norra Sverige. Att snabbt bygga bort dessa kapacitetsbrister skulle ge mycket stora samhällsekonomiska vinster för hela landet, kommenterar Ted Söderholm.
Fler åtgärder
Ytterligare nödvändiga åtgärder som lyfts fram i rapporten är bland annat behovet av att anpassa godsbangårdarna för längre tåg och behovet av dubbelspår på Norrbotniabanan i så lång utsträckning som möjligt.
Vidare anser man att behovet av redundans för järnvägstrafiken över Öresund (det vill säga att det finns ytterligare en väg över Öresund för alla tåg om Öresundsbron behöver stängas) är en annan viktig fråga som behöver hanteras omgående.
