REPORTAGE. Oron för miljön fick Dan Zethraeus att starta elvägsföretaget Elonroad. Nästa stora uppgift för Dan och det unga Lundaföretaget är att bygga elväg i Frankrike.
Egentligen var det inte alls meningen att Dan Zethraeus skulle byta karriär och starta igång elvägsprojektet Elonroad. Efter att ha jobbat i kulturbranschen i 30 år hade han vid 50-årsåldern en alldeles utmärkt position på SVT i Malmö, där han bland annat legat bakom framgångsrika projekt som julkalendern Mysteriet på Greveholm och humorserien Mia och Klara.
Men så var ju det där med miljön.
— Jag kommer från en värld där saker inte styrs så mycket av pengar som av visioner. Och jag hade en vision att jag ville göra mer rätt miljömässigt, säger han och utvecklar:
— Redan på 80-talet visste vi att det gick åt pipan med miljön. Men varken på 90-talet eller 00-talet gjorde vi något åt det. Så framme vid 2010 tyckte jag att det brann i knutarna.
Började fundera
Efter att i början av 10-talet ha köpt en elbil och insett svårigheterna med att ladda sin bil började Dan Zethraeus fundera på en annan lösning — en lösning med elvägar, bestående av laddskenor i marken likt barndomens Scalextric-bilbanor och med strömavtagare på undersidan av fordonet.
— Jag byggde först en prototyp i Lego och kom så småningom i kontakt med Mats Alaküla, som är professor i industriell elektroteknik och automation på Lunds tekniska högskola. Efter att först varit skeptisk till min idé blev han mer och mer intresserad. Stödet från honom gjorde att jag 2014 slutade på SVT och istället startade företaget Elonroad, säger Dan Zethraeus, som vid starten av företaget titulerade sig vd men numera är innovationschef.
Hjälp från olika håll
Med ekonomisk uppbackning från Energimyndigheten och med hjälp av Mats Alaküla och hans masterstudenter utvecklades idén. Tekniken bakom Elonroads elväg bygger på att man för det första har en laddskena i marken som består av meterlånga segment med plus- och minusskenor lagda på rad efter varandra. Medan minusskenan hela tiden är kopplad till jord så aktiveras plusskenan först när fordonet passerar över den.
Utöver det måste det elfordon som ska laddas via elvägen vara försett med en metallram där det beroende på fordonstyp sitter 3-6 strömavtagare som kan ta upp strömmen från skenan i marken. Strömavtagarna fälls ned automatiskt via sändare i bilen, och förflyttar sig i sidled via en kamera så att de alltid ligger rätt över laddskenan.
Kan leverera 300 kilowatt
Strömmen kommer från matningsstationer utplacerade längs vägen, varifrån elen via nedgrävda ledningar matas till laddskenan. Elvägen kan i nuläget leverera 300 kilowatt för varje fordon, och fordonet behöver också förses med en ombordladdare som kan ladda fordonets batteri.
— Tanken är att man med vår elväg ska kunna ha mindre än hälften så stora batterier i fordonet, vilket gör att man snabbt har sparat in den kostnad som krävs för att montera ombordutrustningen, säger Dan Zethraeus och berättar att metallramen inklusive släpskor kostar cirka 50 000 kronor och ombordladdaren ungefär lika mycket.
Han fortsätter:
— Och visst, det kostar också en del att bygga själva elvägarna men räknar man på räckvidden som de ger så är det inga höga kostnader. Tanken är inte heller att de ska ersätta laddstationerna utan vara ett komplement. När Sveriges fordonsflotta är 100 procent elektrifierad kommer det att bli laddkaos om det inte finns några alternativ till laddstationerna, säger Dan Zethraeus och tillägger att företagets elväg fungerar alldeles utmärkt även i vinterklimat — detta tack vare att skenorna har värmeslingor som kan aktiveras vid snöfall.
Projekt i Lund
2020 kom något av ett genombrott för det unga teknikföretaget, då man vann en upphandling från Trafikverket om att bygga en elväg på en allmän väg i Lund. Det treåriga projektet, som syftar till att undersöka hur en elväg fungerar i verkligheten, ledde till att ett konsortium bestående av aktörer från näringsliv, universitet och offentlig sektor bildades.
Projektet innebar att Elonroad fick i uppdrag att gräva ned laddskenor i bussfilen längs Getingevägen i Lund, där bussar sedan har kunnat ladda under färd. Ursprungligen testade man med en laddskena som var upphöjd några centimeter från vägen, men på Trafikverkets anmodan byggde man istället en nedsänkt skena.
— Det har varit ett väldigt lärorikt projekt som kommer att avslutas i maj nästa år. Så nu gäller det för oss att hitta nya projekt, vilket vi också gjort.
Stationära laddskenor
Ett sådant nytt projekt är att man under året testat att ha stationära laddskenor installerade på restauranggrossisten Martin & Serveras terminal i Malmö. På så sätt har grossistföretagets elfordon kunnat ladda under lastning eller lossning.
— Det är definitivt något vi hoppas kunna utveckla ännu mer. Om ellastbilar istället ska stå och ladda med kabel vid lastning och lossning blir det genast krångel med kabeluttag och sladdar. Vi förhandlar förresten också med en hamn i Los Angeles som också är intresserade av laddskenor i marken, säger Dan Zethraeus och tillägger att man dessutom har ett liknande projekt igång i Stockholm med företaget Elis, som bland annat levererar textil- och hygienprodukter åt hotell, restauranger och sjukhus.
— Där har vi två laddskenor installerade som deras elfordon turas om att använda för laddning, säger Dan Zethraeus.
Beställning från Frankrike
Kanske ännu viktigare är att man i augusti fick en beställning om att under ledning av det franska byggföretaget Vinci Group bygga en 2 kilometer lång elväg på motorvägen A10 utanför Paris. Projektet har redan inletts och ska pågå i tre år.
— Det är ett utvärderingsprojekt där de vill prova olika lösningar för att se vilken teknik som är bäst. Planen är sedan att de ska bygga väldigt mycket elväg i Frankrike. Eftersom de franska motorvägarna drivs av företag och inte staten så har de inte samma möjlighet som här i Sverige att appropriera mark och bygga laddstationer längs vägarna. Därför ser de elvägar som ett bra alternativ, säger Dan Zethraeus och tillägger:
— För oss är projektet i Paris en jättegrej. Intäkterna därifrån ligger på cirka 44 miljoner kronor, vilket kommer att öka vår omsättning betydligt.
Sensorer i skenorna
Vid en rundvandring i Elonroads lokaler i en företagspark i utkanten av Lund passar Dan Zethraeus på att berätta mer om laddskenorna.
— Eftersom vi av säkerhetsskäl gjorde den här elektroniken med plus- och minusskenor insåg vi att vi har massor med plats i skenorna för sensorer. De skulle vi kunna använda till att hämta in data från vägen, för att kontrollera temperaturskillnader längs vägen och för att till och med kunna registrera olyckor med hjälp av skaksensorer, säger Dan Zethraeus.
Han fortsätter:
— I förlängningen skulle man också kunna använda elvägssystemet för att ta reda på när det är som billigast att ladda.
Ung teknik
Elonroad har i nuläget ett 40-tal anställda och hade 2022 en omsättning på 22,7 MSEK. Även om omsättningen kommer att öka betydligt tack vare Paris-projektet kan man förstås inte undvika att undra varför inte företagets elvägar fått ett ännu större genombrott.
— Dels krävs det stora infrastruktursatsningar, vilket i grunden är politiska beslut, säger Dan Zethraeus och tillägger:
— Man skulle också kunna jämföra med järnvägen, där det tog 40 år innan man fick till alla delar. För vår del har vi bara funnits i tio år och det är en väldigt ung teknik. Så vi behöver både tid och mer resurser innan det här slår igenom på allvar.
FAKTA ELONROAD
– Grundat: 2014
– Verksamhetsort: Lund
– Verksamhet: utvecklar elvägar och stationära laddskenor
– Grundare/innovationschef: Dan Zethraeus
– Vd: Karin Ebbinghaus
– Ägare: grundare, privata investerare samt Almi Invest Greentech, Bring Ventures och EU:s riskkapitalfond EIT Urban Mobility
– Antal anställda: ca 40
– Omsättning 2022: 22,7 MSEK
FAKTA ELVÄGAR
– Elonroad använder en konduktiv laddningsteknik, där överföringen av elektriciteten sker genom att laddningsinfrastrukturen och fordonet har fysisk kontakt med varandra.
– En annan metod som testas för elvägar är induktiv laddning, det vill säga trådlös överföring.
– Elonroad är inte det enda företaget som utvecklar elvägsteknik. Bland konkurrenterna finns Alstom, Elways, Electreon och Siemens.
