TEMA TRANSPORTBILAR. Andelen nyregistrerade eldrivna lätta lastbilar ökar för varje år, men utvecklingen går långsamt. 2027 väntas bli året då elektrifieringen slår igenom på allvar för transportbilarna.
Medan eldrift har slagit igenom på bred front på personbilssidan, där den kom igång tidigare, går utvecklingen trögare både vad gäller tunga och lätta lastbilar. Enligt de senaste siffrorna från branschorganisationen Mobility Sweden så är 62 procent av alla nyregistrerade personbilar laddbara — det vill säga antingen helt eldrivna eller laddhybrider.
Nästan fyrtio procent av de nyregistrerade personbilarna var uteslutande eldrivna.
Men vad gäller lastbilarna går det alltså långsammare. På tunga sidan uppgår andelen eldrivna fordon hittills i år till 7 procent, men motsvarande siffra för de lätta lastbilarna — alltså transportfordon med en totalvikt på upp till max 3,5 ton — ligger på 23 procent.
För helåret 2024 var denna siffra runt 22 procent — eller exakt 8 470 stycken av totalt 38 328 nyregistrerade lätta lastbilar.
Andelen eldrivna transportbilar har alltså ökat med en ynka procentenhet från fjolåret till i år.
— Det är klart att det inte går i det tempo vi hade önskat, säger Mattias Bergman, vd för Mobility Sweden.
— Samtidigt får man sätta det i perspektiv av utbud och efterfrågan, där utbudet av ett brett sortiment av elektriska lätta lastbilar har kommit igång mycket senare än på personbilssidan.
Flera orsaker
Enligt Mattias Bergman finns det ett antal tydliga orsaker till att eldriften haft svårt att slå igenom på bred front för transportbilarna, där mycket bottnar i den rådande lågkonjunkturen.
— Det har varit tufft i Sverige med höga räntor, och där flera industrisektorer har haft stora utmaningar. Det gäller inte minst byggsektorn, där många av de lätta lastbilarna används. Om du då arbetar som hantverkare inom byggsektorn och inte får några jobb så köper du heller ingen ny lätt lastbil, säger han och tillägger:
— Framförallt gör du inte heller skiftet till att köpa ett batterielektriskt fordon, som i regel är omkring 100 000 till 200 000 kronor dyrare än en dieselvariant.
Dieselpriset en faktor
Föga överraskande lyfter Mattias Bergman även det låga dieselpriset som en faktor som motverkar elektrifieringsgenombrottet.
— Den här regeringen gick ju till val på att sänka dieselpriset vid pump, och när vi nu har ett av Europas lägsta dieselpriser så är det klart att TCO-kalkylen för att köpa eldrivet försämras. Detta har vi varit kritiska mot, säger Mattias Bergman och understryker därmed hur viktigt det är att ägandekostnaden för den som köper nytt transportfordon går ihop.
— Så länge som eldrivna fordon är såpass mycket dyrare i inköp, desto svårare blir det att få en positiv TCO-kalkyl.
Förordar sänkt elskatt
Ett sätt att förbättra TCO-kalkylen för eldrivna transportbilar hade enligt Mobility Sweden varit att sänka elskatten — på rätt sätt.
— Där har man inte gjort tillräckligt mycket. Visserligen sänkte regeringen elskatten i budgeten, men det var bara en generell sänkning på några få ören. Vi anser att de istället skulle ha ha sänkt skatten på den el som går via laddbox. Det hade gett en direkt effekt på kalkylen att köra batterielektriskt, säger Mattias Bergman.
På tal om laddning så lyfter Mattias Bergman även det faktum att många hantverkare kör sina transportbilar hem till sin bostad, där de står parkerade över natten.
— Många av de som äger och kör lätta lastbilar bor i flerbostadshus, där laddmöjligheterna inte är lika bra som för den som bor i villa eller radhus. Därför är det nödvändigt att bygga ut laddinfrastrukturen även för de som bor flerbostadshus.
Trots hack i kurvan ser Mattias Bergman positivt på utvecklingen — inte minst sedan regeringen nyligen meddelade att man förlänger den så kallade klimatpremien vid köp av eldriven transportbil till år 2028.
Åt rätt håll — men för sakta
Visserligen sänkte Mobility Sweden nyligen prognosen för andelen eldrivna transportbilar för helåret 2025 från 25 procent till 23 procent; den samlade bedömningen är ändå att elektrifieringstrenden går åt rätt håll, men för sakta.
— Räntorna har sjunkit och det finns en stabilitet i Riksbankens räntebana, vilket skapar trygghet för den som planerar nytt fordonsinköp, säger Mattias Bergman och påpekar att mycket av deras sänkta prognos är kopplat till det faktum att nya ordrar som läggs idag — möjligen då tack vare den förlängda klimatpremien — inte hinner levereras innan årsskiftet.
— Ljuset i tunneln kommer därför inte att ge effekt förrän tidigast nästa år, säger Mattias Bergman och avslutar:
— När väl fordonstillverkarna får upp produktionsvolymerna för de eldrivna transportbilarna så kommer priserna att sjunka.
2027 blir en brytpunkt
Liknande tongångar hörs hos den statliga myndigheten Trafikanalys, som redovisar snarlika siffror när det gäller nyregistrerade transportfordon*. Enligt deras senaste statistik så nyregistrerades 3 251 lätta lastbilar i september, och av dessa var 20 procent eldrivna.
— Det har gått ganska så långsamt för de lätta ellastbilarna, men vår bedömning är att det kommer att ta fart ordentligt år 2027 — det är året vi väntar på, säger utredaren Mikael Levin.
Anledningen till att Mikael Levin lyfter just året 2027 beror framförallt på ett antal kommande EU-krav vad gäller koldioxidutsläpp och emissioner.
— Dels börjar nya utsläppskrav för nya fordon på EU-nivå att gälla 2027, vilket kommer att tvinga fram en ökning av andelen eldrivna fordon generellt. De skulle ha trätt i kraft redan i år, men nu fick tillverkarna en frist till år 2027, säger Mikael Levin och berättar att det samma år kommer att börja gälla nya emissionskrav enligt det som heter Euro 7 och som — enkelt uttryckt — skärper kraven vad gäller föroreningar från vägfordon.
— En ytterligare faktor är att det 2027 också införs det som heter ETS2, vilket är EU:s nya utsläppshandelssystem för bland annat drivmedel inom vägtransporter. Detta kommer sannolikt att öka priserna på de fossila drivmedlen.
Lägg därtill ovan nämnda klimatpremieförlängning, vilket sammantaget gör att Trafikanalys tror att en tredjedel av alla nyregistrerade transportbilar i Sverige är eldrivna år 2027.
— Det är inte orimligt att tänka sig en andel på upp emot 33 procent år 2027. Det blev en enorm effekt när de första skarpa kraven på personbilssidan började att gälla kring år 2020. Då ökade andelen laddhybrider med 20 procentenheter på ett år.
Flera utvecklingsfronter
Enligt Mikael Levin kommer ”2027-kraven” att driva på utvecklingen vad gäller eldrivna lätta lastbilar på olika sätt. I likhet med Mattias Bergman på Mobility Sweden här ovan tror han därför att utvecklingen kommer att gå mot ökade tillverkningsvolymer hos fordonstillverkarna, ett större utbud och i slutändan lägre priser för slutkunderna.
— 2027 blir ett nyckelår för de eldrivna transportbilarna, säger Mikael Levin, utredare på Trafikanalys och tillägger att även laddhybrider inom detta segment väntas öka framöver.
— Där har vi faktiskt höjt prognosen. Flera tillverkare har börjat göra lätta hybrid-lastbilar och det har tillkommit ett utbud. Så från att tidigare ha varit i princip noll så tror vi att ungefär 4-5 procent av alla nyregistrerade transportbilar i år blir laddhybrider.
* Trafikanalys redovisar samtliga fordon som kommit in i Transportstyrelsens vägtrafikregister, medan Mobility Sweden endast redovisar fordon av de senaste tre årsmodellerna plus att man exkluderar direktimporterade fordon.
