Med ett fortsatt stängt Hormuzsund är det två faktorer som avgör om Sverige tvingas införa oljeransonering — det skriver energiekonomen Claes Hemberg.
En månad med stängt Hormuzsund har gett ett oljepris över 100 dollar och hot om ny en inflationsvåg. Flera tecken pekar nu på att vi får ransonering av drivmedel i västvärlden. Likt på 70-talet. Ransonering är däremot inget straff, utan ett sätt att skydda hushållens ekonomi.
Vi står inför några avgörande veckor i Irankrisen. Efter en månad med stängt Hormuzsund börjar oljebristen nu bli tydlig. I Asien är ransoneringen redan igång. Det krävs en snar lösning om inte krisen fördjupas och världen får sin första ransonering av olja på över 50 år – något som inledde 70-talskrisen.
Tre månader efter oljekrisens start 1973 så inledde Sverige med oljeransonering den 8 januari 1974. Nu kan det gå betydligt fortare. Internationella energimyndigheten har redan varnat nationella myndigheter att förbereda sig för oljeransoneringar.
Olja på 150 dollar
Vi står i ett vägskäl: antingen blir det en snar upplösning eller en mer segdragen oljekris. Den senare leder oavkortat till markant dyrare oljepriser som kan nå 150 dollar och tvinga fram ransonering av olja.
En långt utdragen kris – där USA och Iran fortsätter konflikten utan tecken på förhandling – skulle automatiskt leda till ransonering. Det märks redan i tömda oljelager.
Ett annat vägval som tvingar fram ransonering är en markinvasion, eftersom den i sin tur är ett tecken på en långdragen oljekris. En situation som genast skulle kräva ransonering om inte oljepriset helt ska spåra ur.
Ransonering skyddar hushåll
Ransonering kan vid en första anblick uppfattas som ett straff mot hushållen. Men syftet är att skydda hushållen och hela samhället mot alltför dyra drivmedel.
Att införa ransoner för drivmedel är absolut en signal om en allvarlig och utdragen kris och försämrad ekonomi en tid framöver. Det är ett dystert besked.
Ransoneringar är i sak ett sätt att skydda särskilt hushåll mot en mer fördjupad ekonomisk kris.
Även elpriserna påverkas
Att inte sätta in ransonering skulle snart innebära mycket dyr olja, bensin och diesel, vilket slår mot redan pressade hushåll, företag och hela samhället.
Även andra energiformer skulle snart kunna påverkas.
Elpriserna har vi redan sett påverkas av dyr gas. På samma sätt skulle en olja på 150 dollar och en betydligt dyrare gas även slå mot svenska elpriser. Därmed kan även el komma att ransoneras.
Brist på drivmedel
Redan börjar vi se behov av ransonering. Priset på flygfotogen och diesel är upp mest – nära 100 procent. Det är dubbelt mer än oljepriset och signalerar att en rad branscher är oroliga för brist på drivmedel. Det får bolag och länder att börja bunkra drivmedel.
Ransoneringen av olja har också redan startat i flera länder som Indien, Filippinerna och Indonesien. Orsaken är att Asien har oljepriser som redan stigit över 100 procent, eftersom de importerar extra mycket via Hormuzsundet. Därför kan en ekonomisk inbromsning mycket väl starta i Asien vilket vi lär märka i både dyrare kläder, hemelektronik och maskiner. För att inte tala om en bredare ekonomisk inbromsning.
Mer immuna på sikt
Är allt dystert? Nja. Övergången till till mer el i vårt energisystem lär snabbas på. Vi lär få se mer vindkraft, solpaneler och elbilar. Vilka i sin tur förstärker ekonomin och dessutom gör oss mer immuna mot kommande oljekriser.
Här kan du läsa mer om:
– oljekrisen
– bensinpriser
– elpriser
– hushållen
Claes Hemberg,
energiekonom Nibe
