Datahantering efter samma modell som den hajpade digitala valutan bitcoin – det skulle kunna garantera arbetsvillkoren för de utsatta chaufförerna längs våra vägar. Åtminstone om man får tro tongångarna vid ett framtidsseminarium på Göteborgsmässan på torsdagen.
Det var forskaren Magnus Andersson, från Göteborgsbaserade forskningsinstitutet Viktoria Swedish ICT, som presenterade hur så kallad blockkedjeteknik skulle kunna användas för att garantera att en komplex transport går till på ett schyst sätt genom alla led.
– Vi börjar med transporter inom Sverige, sa Magnus Andersson, och berättade om ett stort forskningsprojekt kring transparenta transporter där bland andra Coop och Scania deltar.
Han berättade hur idén att använda blockkedjeteknik i sammanhanget grundade sig i observationerna av utländska långtradarchaufförers miserabla levnadsförhållanden vid vissa uppställningsplatser. Ett problem är att transporter kan ske under goda förhållanden ute hos avsändare och mottagare, men ske på helt andra villkor mellan terminaler utan att det syns mot kunderna. Eftersom den som ytterst betalar transporten inte litar på kvaliteten genom alla led vill vederbörande ofta inte lägga extra pengar i blindo för att villkoren kanske förbättras för chauffören. Det är vad blockkedjan – på engelska blockchain – skulle kunna råda bot på.
I en blockkedja arkiveras informationsmängder på varandra i en successivt växande hög som är öppet tillgänglig via nätet, och som replikeras hos de många som vill använda sig av den så att den inte kan förstöras genom att vissa hårddiskar går sönder. Informationen kan vara vad som helst som är viktigt att det inte kan ändras i efterskott – vid transporter antagligen transportdokument av olika slag. Själva informationen kan inte nödvändigtvis läsas av vem som helst, för den läggs in krypterad, men vem som helst kan verifiera när informationen lades till och att den inte har korrumperats sedan dess. Det ger möjlighet att spåra varor bakåt genom deras transporter tillbaka till deras ursprung i en avlägsen fabrik, och det kan göras uppenbart för exempelvis en importör vilka transportörer som varit inblandade på vägen. Informationen i en blockkedja förvaras distribuerat av deltagarna, utan någon central huvudman.
Chalmersforskaren Per Olof Arnäs inflikade att det finns företag som kikar på hur motsvarande teknik skulle kunna användas för att hantera konossement (”bills of lading”), en form av fraktdokument som har central betydelse för internationella sjötransporter.
Alexander Kristofersson
