ANALYS. Hamnarnas hantering av sjögods föll 2025 med 3,7 procent. Vi har tittat närmare på orsakerna och detaljerna och sett att allt inte pekar nedåt.
Den totala godsmängden över kaj i hamnarna 2025 var 161,1 miljoner ton. Jämfört med året före minskade det lossade utrikes godset med 3,9 procent och det lastade utrikes godset med 1,3 procent. Det inrikes godset som är en mindre andel minskade ännu snabbare. Totalt summerade nedgången till 3,7 procent mellan 2024 och 2025.
För att hitta ett år då statistiken över total godshantering i hamnarna summerades lika lågt måste vi gå tillbaka ända till 2002 — detta enligt officiella siffror från myndigheten Trafikanalys.
Från toppen 2008 är nedgången i sjögodset 28 miljoner ton, eller 15 procent. För att sätta det i perspektiv är 28 miljoner ton mer än vad som hanterades 2025 på hela den nedre halvan av Transportnytts årliga sammanställning över Sveriges 30 största hamnar.
Göteborg följde snittet
I Sveriges största godshamn Göteborg minskade hanteringen av sjögods ungefär som snittet, med 3,5 procent. Oljehamnen i Brofjorden hade den största nedgången av alla stora hamnar med 17,2 procent, men behöll ändå andraplatsen på Transportnytts rankinglista över de 30 största hamnarna.
I Luleå minskade godshanteringen med 5,6 procent och hamnen föll från fjärde- till femteplatsen. Fjärdeplatsen övertog Helsingborg som hade oförändrad godsmängd.
I Gävle var nedgången också stor och landade på 11,8 procent. I Oxelösund fick man mer att göra och uppgången var 15,2 procent. Därmed klättrade Oxelösund två placeringar förbi både Gävle och Karlshamn. I Norvik/Nynäshamn (exklusive oljehamnen) ökade hanteringen med 11,4 procent och de klättrade också två placeringar.
Andelen av allt sjögods i Sverige som passerade Göteborg, vilket vi kan kalla hamnens marknadsandel, var oförändrad på 24 procent 2025.
Fler containrar i storhamnen
När det gäller containrar hanterade Göteborg så mycket som 56 procent av alla containrar mätt i tjugofotsekvivalenter (TEU). Antalet TEU i hamnen var 936 000, en uppgång med 3,5 procent som gjorde att Göteborgs andel av den viktiga containermarknaden ökade. I hela landet ökade hanteringen mätt i TEU med 1,3 procent till 1 672 000 TEU. Helsingborg som är landets näst största containerhamn ökade med 7,1 procent till 266 000 TEU. De hade därmed 16 procent av alla hanterade TEU.
Under 2025 drabbades flera europeiska hamnar av strejker, vilka påverkade containersjöfarten. Helsingborgs hamn har rapporterat om att flera europeiska hamnar hade både inställda anlöp och osäkerhet i sina tidtabeller. Detta hade effekter även på svenska containerhamnarna. Uppgångarna av containervolymerna i Göteborg och Helsingborg kan bero på att de hade tillgänglig kapacitet när rederikunderna behövde planera om.
På listan över de största svenska containerhamnarna tappade Stockholm Norvik sin femteplats i storleksrankingen bakom Gävle och Norrköping på plats fyra och fem. Förklaringen till nedgraderingen är en nedgång i TEU under året med hela 23,8 procent. Hallands Hamnar som växte med 6,6 procent övertog femteplatsen på topplistan. I övrigt var rangordningen stabil. Uppgångar över 20 procent hos både Västerås och Åhus ändrade inte på det.

Trelleborg ohotad etta
När det gäller gods i roroenheter som trailers, lastfordon, släp med mera är det Trelleborg som år efter år är ohotad etta på rankinglistan över de största rorohamnarna. Under 2025 passerade 767 000 roroenheter över kajerna i Trelleborg, vilket var 26 procent av landets rorohantering. I hela landet ökade hanteringen med 1,3 procent till 2 934 000 enheter. Detta skedde efter tre år med nedgångar. I Trelleborg ökade hanteringen med 0,6 procent.
Det var inga förändringar i rangordningen på rorohamnarnas topplista. Göteborg och Stockholm förblev landets näst största och tredje största rorohamnar. Hanteringen ökade i alla hamnar utom Helsingborg. Jämfört med läget på containermarknaden var roroflödena mer stabila.
Den starkaste relativa ökningen var i Umeå, där rorohanteringen växte med hela 44,5 procent till 29 000 enheter. Karlshamn som har flera år av ökande rorohantering bakom sig ökade med 9,0 procent till 112 000 enheter. På tre år har Karlshamn ökat roroverksamheten med 44 procent. Den tillväxten som uppgick till 34 000 enheter på tre år var mer än vad Umeå hanterade 2025. Även Trelleborgs andra grannar på sydkusten, Ystad och Karlskrona, växte snabbare än både Trelleborg och marknaden.
Ökning på Öresundsbron
Öresundsbron, som är ett gångbart landbaserat alternativ för mycket gods mellan Sverige och kontinenten, ingår också på en egen rad i tabellen över roroenheter härintill. Trafiken över bron med tunga lastbilar som mäter minst nio meters längd uppgick 2025 till 606 000 passager. Det var en ökning på ett år med 2,7 procent. Därmed passerades för första gången milstolpen 600 000 lastbilspassager på ett år.
Lastbilstrafiken över bron befinner sig sedan många år i en positiv trend, med bara enstaka år med svagt fallande trafik. På de senaste fem åren är uppgången 20 procent och på de senaste tio åren 35 procent. Första året med över 500 000 lastbilspassager var 2019 och redan sex år senare översteg trafiken alltså 600 000 lastbilar.
Det är ett mindre antal lastbilar som går över bron i jämförelse med antalet enheter som tar sjövägen till och från Sverige, vilket vi sett var 2 934 000 enheter 2025, men då ingår alla länder som vi har färje- och rorotrafik till.
Antalet godståg över Öresundsbron ligger enligt Trafikverkets data däremot i en fallande trend, åtminstone sedan 2017. Under den tiden har antalet godståg minskat från 9 100 till 5 900 på ett år, en minskning med 27 procent. Mellan 2024 och 2025 var minskningen 11 procent.
Text och tabeller: Jan Östlund










