Sveriges Åkeriföretag vill att koldioxidskatten sänks stegvis från 2022 fram till år 2030. Det framgår av deras svar på remissen om sänkt energiskatt på bensin och diesel.
Enligt branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag är det höga dieselpriset i Sverige ett hot mot näringslivet och svensk konkurrenskraft.
— Som åkerinäringens branschorganisation står vi bakom förslaget om sänkt energiskatt med 40 öre per liter från och med 1 maj 2022 men vi anser att ytterligare åtgärder behövs och vill att förslaget kompletteras med en stegvis sänkning av koldioxidskatten från 2022 fram till år 2030, säger Rickard Gegö, vd för Sveriges Åkeriföretag, i ett pressmeddelande.
”Fler åtgärder behövs”
Sveriges Åkeriföretag anser att fler åtgärder behövs för att stärka svensk åkerinäring och näringslivets konkurrenskraft. När EU:s energiskattedirektiv har reviderats och beslutats så anser man att Sverige ska implementera de mininivåer för skatt som gäller för drivmedel för yrkesmässig användning för godstransporter på väg.
— Drivmedelsskatter i Sverige bör inte vara högre än i det nya förslaget till energiskattedirektiv. De skattenivåer som föreslås i EU:s energiskattedirektiv bör vara harmoniserade mellan EU:s länder så att de inte ensidigt behöver höjas i Sverige, säger Rickard Gegö.
”BNP-indexeringen bör fasas ut”
Organisationen är också kritisk till att biodrivmedel inte har medgetts skattebefrielse i det nya förslaget, och anser också att den årliga BNP-indexeringen på bensin och diesel ska fasas ut.
— Höga kostnader gör det inte lättare att ställa om transportsystemet när alternativen elektrifiering, vätgas med flera tekniska lösningar i stor utsträckning ännu inte har hunnit utvecklas för att i större omfattning bli ett ekonomiskt tillgängligt alternativ. En stor del av dagens befintliga fordonspark kommer att rulla år 2030. Höga kostnader får därför inte slå ut en fungerande produktion och infrastruktur för framtida användning av fossilfri diesel för godstransporter på väg, säger Rickard Gegö.
