Elektrifieringen av transporterna har positiva miljöeffekter — men också negativa.
På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket tagit reda på miljöeffekterna av elektrifieringen av transporterna.
Enligt Naturvårdsverket finns det både positiva och negativa effekter.
Den främsta positiva miljöeffekten är föga överraskande minskade klimatutsläpp från fossildrivna fordon när dessa ersätts med elektrifierade varianter. Hur stor denna minskning blir beror på flera faktorer, främst vilken elmix som använts vid utvinningen och tillverkningen av batterierna.
När förbränningsmotorer ersätts med elmotorer sker även en minskning av luftutsläpp i form av kväveoxider och förbränningspartiklar.
De främsta negativa miljöeffekterna kommer från gruvbrytningen av kritiska metaller och mineraler som behövs till batterierna och elfordonen. Enligt Naturvårdsverket sker miljöpåverkan från gruvverksamheter på många olika sätt, till exempel genom utsläpp till vatten, förändrad markanvändning, utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar samt genom att stora mängder avfall genereras.
Naturvårdsverket framhåller också att elproduktionen som gör elektrifieringen möjlig också är en källa till negativa miljöeffekter. El behövs i elfordonens hela livscykel, från gruvbrytning via användning till återvinning, och de mest elintensiva faserna är utvinningen och tillverkningen samt användningen av elfordonen.
Enligt Naturvårdsverket blir miljöeffekterna mindre om man använder en elmix med ett lågt innehåll av elproduktion med fossila bränslen, såsom exempelvis nordisk elmix.
