Allt flygbränsle som tankas i Sverige ska omfattas av en reduktionsplikt som innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser från flygbränsle genom inblandning av biodrivmedel. Det är huvudförslaget i utredningen ”Biojet för flyget” som nu har presenterats.
Poängen är att ge biodrivmedelsbranschen styrmedel som är långsiktiga för att kunna investera i produktionsanläggningar. En reduktionsplikt finns i dag för bensin och diesel och utredningen förslår att systemet utökas till att även omfatta flygbränsle från och med 2021. De föreslagna reduktionsnivåerna är låga de första åren och motsvarar ungefär 1 procents inblandning 2021, med hänsyn till att marknaden för biojetbränsle är i sin linda, men ökar sedan succesivt för att 2030 motsvara omkring 30 procents inblandning.
En reduktionsplikt främjar framför allt biodrivmedel med särskilt låga utsläpp av växthusgaser vid produktionen, till exempel de som producerats av restprodukter från skogen. Det är inte kostnaden för inblandning som primärt har begränsat hur höga pliktnivåerna kan vara, utan tillgången på biojetbränsle med hög klimatnytta.
Förslaget förväntas leda till att en enkelresa inrikes blir omkring 3 kronor dyrare 2021 och 41 kronor dyrare 2030. För en interkontinental enkelresa förväntas kostnaden bli omkring 19 kronor 2021 och 250 kronor 2030.
– En reduktionsplikt med fastställda nivåer till 2030 ger både flygbolag och biodrivmedelsproducenter stabila och långsiktiga förutsättningar. Med utredningens förslag kommer användningen av biodrivmedel i flyget öka och det finns förutsättningar för att starta upp produktion, säger den särskilda utredaren Maria Wetterstrand.
Flygbolaget SAS och flygbränsletillverkaren Preem kommenterar förslagen med att de redan ingått ett samarbete kring produktion av biobränsle för flyget och är positiva till utredningens förslag.
I samband med Preems planerade kapacitetsutbyggnad av raffinaderiet i Göteborg och start av en ny anläggning under första kvartalet 2024, kommer den totala produktionskapaciteten för biodrivmedel beräknas uppgå till över en miljon kubikmeter, varav en delmängd kan vara biojet till flyget.
Även Transportföretagen välkomnar utredningens förslag men tillägger att staten måste ta ett samlat ansvar för svensk flygnäring, annars finns risk för att en alltför stor del av ansvaret läggs på flygbolagen. Det behövs omfattande offentlig-privat samverkan. Offentlig sektor bör gå före och flyga med biobränsle.
Det är positivt att förslaget lägger grunden för ett avskaffande av flygskatten, skriver Transportföretagen. Men då flera utredningar om biobränsle, luftrummet och Arlandas framtid landar på regeringens bord redan nu i vår, anser Transportföretagen att regeringen även måste ta hänsyn till den totala avgifts- och kostnadsökning som flyget möter både från nationella och internationella krav. Transportföretagen har svårt att tyda hur regeringen ser på framtiden för den svenska flygnäringen som helhet.
Transportföretagen vill se flera konstruktiva förslag som syftar till att minska utsläppen och inte resandet.
Biobränsletillverkaren Neste applåderar att Sverige satt ribban för minskning av flygsektorns utsläpp med hjälp av förnybart flygbränsle väldigt högt. Det visar den riktning som flygsektorn måste ta för att nå sina utsläppsmål och skapar också en viktig förutsägbarhet i efterfrågan, som Neste och andra tillverkare av förnybart flygbränsle behöver för att investera i ökad produktion, skriver företaget i sin kommentar till utredningen.
Samtidigt som Maria Wetterstrand, med bakgrund som MP-språkrör, ledde utredningen om bioflygbränsle satt hon i styrelsen för ett bolag som vill utveckla bioflygbränsle, Cortus Energi. Hon är även aktieägare i Cortus vars aktiekurs gått upp kraftigt. Det har utlöst kritik om jäv.
Maria Wetterstrand uppger att hon inte såg någon intressekonflikt och får stöd av miljöminister Lövin, MP, som uppger att hennes departement hade kunskap om Wetterstrands engagemang i företaget, men betraktade det inte som en jävssituation.