Postnords ekonomiska problem är betydligt större än vad som tidigare framkommit, enligt en delvis hemlig rapport om bolagets framtid som DN tagit del av. Larmrapporten har utlöst en häftig debatt om koncernen åter ska delas upp mellan Danmark och Sverige.
Dagens Nyheter har tagit del av en rapport som konsultfirman McKinsey gjort på uppdrag av svenska och danska staten. En stor del av rapporten var sekretessbelagd.
Den dansk-svenska postkoncernen har under de tre senaste åren gått med förluster på totalt 2,99 miljarder kronor. De röda siffrorna lär enligt rapporten bero nästan helt på nedgången i brev från danskt håll. Postnord ägs till 60 procent av svenska staten och 40 procent av den danska. Koncernens eget kapital har sedan bildandet 2009 minskat från över 13 miljarder kronor till 2,9 miljarder i september förra året.
Postnords vd Annemarie Gardshol säger till DN att koncernen trots ett väntat nollresultat för 2019 inte lyckats vända den negativa spiralen:
– Drar vi ut trendlinjen och inte gör något pratar vi om miljardförluster i brevverksamheten om några år i Sverige.
Gardshol har i andra sammanhang gått ut med förslag om att man ska slippa kravet på två dagar och istället få tre dagar på sig att leverera brev.
Brevverksamheten tycks vara det allt överskuggande problemet.
– Paketvolymerna ökar och den svenska e-handeln växer med mellan 10 och 15 procent årligen, säger Gardshol till DN.
Enligt konsultrapporten kommer Postnord behöva någon typ av statsstöd när brevverksamheten rasar. Står staten fullt ut för de olönsamma brevbärarlinjer som ingår i samhällsuppdraget beräknas Postnord kunna gå med vinst och då få ett marknadsvärde på 35 miljarder kronor. Men om staten inte ingriper och servicen ska upprätthållas på samma nivå som i dag beräknas Postnord få ett ”negativt värde”, vilket enligt DN är en omskrivning för konkurs.
Den svenska regeringen har svarat med att utlova en utredning. Huvuddragen i utredningen, som tillsätts tidigt i vår, blir att se över hur postens samhällsuppdrag ska formuleras och finansieras i framtiden, och inom detta ryms frågan om tredagarsleverans.
Anders Ygeman anser dock att de åtgärder som regeringen vidtagit tidigare, ändringar till tvådagarsleverans och nya portobestämmelser, tillsammans med de förslag som utredningen kan komma fram till, är tillräckliga. Något besked till sommaren kommer inte.
Danska Folketinget baxade med knapp röstmarginal igenom ett räddningspaket på 100 miljoner danska kronor strax innan jul. Det var i sista stund då, avtalet med företaget skulle tagit slut 1 januari.
De pengarna tar dock slut i sommar, rapporterar DN. Enligt en pressrelease från danska Transport- og Boligministeriet ska detta tillfälliga stöd fram till sommaren 2020 ge tid att ta fram analyser som ska ta upp frågor som om Danmark ska privatisera sin ägarandel i Postnord eller splittra den statliga dansk-svenska postkoncernen i två delar.
Efter stora förluster i främst den danska verksamheten räddades Postnords ekonomi genom att en räddningsaktion i oktober 2017 som innebar att danska staten bidrog med motsvarande 1,8 miljarder SEK och den svenska staten med 0,4 miljarder.
Den tidigare socialdemokratiske finansministern Allan Larsson föreslår att Sveriges regering gör klart för sina danska kollegor att Sverige inte är redo att gå in med mer kapital i Postnord.
På Facebook skriver han att om Danmark inte heller vill gå in med pengar och Postnord slutar i konkurs så bör Sverige sedan driva vidare och köpa ut den svenska delen av verksamheten.
Allan Larsson tycker att siffrorna tydligt visar att Postnord inte skötts väl.
– Det var en felaktig affär, säger han i en intervju med Dagens Nyheter. Sverige fick samordningsförlusterna, medan det gav vinster för Danmark. Sverige gick in och subventionerade deras förlustbringande verksamhet.
Till samma tidning säger Postnords tidigare produktionschef Peter Brännström att Postnord var den sämsta affär han kunde tänka sig:
– Och jag tycker att svenska staten blev grundlurad av danskarna.
