”Lånefinansiering det enda vettiga”

HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlare.
HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlare.
(Bild: Sandra Backlund)

Våga låna pengar till höghastighetsjärnvägen så att den blir klar till 2035 och inte 2064 eller ännu senare. Det förslaget lade utredarna i Sverigeförhandlingen fram under sommaren, utan någon tvekan.

– Det är det enda vettiga att göra, sade förhandlaren HG Wessberg i samband med att Sverigeförhandlingens förslag till finansieringsmodell diskuterades vid ett seminarium under Almedalsveckan i Visby.

Med raljant syftning mot förre finansministern Anders Borg (M) jämförde HG Wessberg beslutet med det som 1850-talets finansminister Johan August Gripenstedt stod inför när det gällde bygget av Sveriges första stambanor.

– Om Gripenstedt hade sagt ’vi bygger det här i den takt som vi har råd’ ... då hade banorna varit byggda sisådär på 1960-talet. Vi hade missat hela vår industrialisering, för helsike!

Förslaget om lånefinansiering vid ett eventuellt bygge har stått mot en idé om att pengar skulle kunna tas årsvis ur statens budget för infrastrukturen. Det är ett sådant förfarande som enligt beräkningarna skulle förlänga den totala projekttiden med omkring tre decennier.

Hur stark den politiska drivkraften för höghastighetsbanorna är står inte helt klart. De började att drivas av den rödgröna oppositionen i början av årtiondet, under en avvisande borgerlig regering. Så svängde alliansen 2014 och började låta utreda idén, och stödet verkade avgjort. Men totalkostnaden som det talades om då, 140 miljarder kronor, har sedan dess vuxit i kalkylen till 230 miljarder kronor, och vissa politiker både på den borgerliga och rödgröna sidan har kommit att uttrycka tveksamhet.

Hur eventuella höghastighetsbanor skulle samspela med godstrafiken är inte heller entydigt. De skulle inte i sig själva bära gods, men skulle kunna avlasta vissa befintliga banor från en del av persontrafiken så att de blev bättre tillgängliga för godståg. Näringslivsföreträdare såsom Näringslivets transportråd är särskilt angelägna om att bygget av höghastighetsjärnväg inte tar i anspråk resurser som behövs för det eftersatta underhållet av de järnvägar som redan finns och används för varutransporter.

Alexander Kristofersson

Publicerad onsdag, 02 augusti 2017 18:14