Genombrott för Norrbotniabanan i EU-ansökan

Mycket rälsläggning planeras för åren som kommer. Järnvägsbyggen utgör en stor andel av de projekt som nu söker EU-bidrag med den svenska regeringen i ryggen.
Mycket rälsläggning planeras för åren som kommer. Järnvägsbyggen utgör en stor andel av de projekt som nu söker EU-bidrag med den svenska regeringen i ryggen.
(Foto: Trafikverket)

56 svenska transportprojekt, främst inom järnväg och sjöfart, tillstyrks av regeringen i jakten på medel från EU-fonden CEF, Connecting Europe Facility. Planering och teknisk design av Norrbotniabanans första delsträcka Umeå–Skellefteå är ett av dem.

De svenska projekten är med och tävlar om 8 miljarder euro i EU-bidrag, uppåt 80 miljarder kronor, som utlystes i höstas. Totalt ansöker Sverige om cirka 5 miljarder kronor, som delfinansiering på 20–40 procent vid byggen och upp till 50 procent vid förstudier och installation av trafikstyrningssystem.

Listan på järnvägsprojekt är lång, flertalet projekt utom Norbotniabanan ligger med i den nationella planen. Flaskhalsar ska bort mellan Åstorp och Teckomatorp i Skåne, liksom mellan Fosieby och Trelleborg. Västlänken i Göteborg finns med, och Landvetters flygplats ska förses med snabbjärnväg. Även utvecklingen av snabbspår mellan Linköping och Södertälje står på listan, och fem projekt avser installationer av järnvägsstyrningssystemet ERTMS.

Vid sidan av tågprojekten har även åtgärder för att minska svavelutsläppen på Östersjön framträdande plats. Pengar äskas bland annat för utveckling av skrubberanvändning, försörjning av flytande naturgas till hamnarna runt Bottenviken samt en utsläppsfri länk över Öresund.
Förbättringar i hamnarna för linjer till Östeuropa upptar några av raderna, och hamnutvecklingsprojekt planeras även för Visby, Norrköping, Gävle och i Mälaren.

Att planeringen för Norrbotniabanans första etapp finns med bland de projekt som regeringen tillstyrker, innebär ett framsteg för det projektet. Så sent som i somras var Norrbotnia kvar på idéstadiet, om än efter många års diskussioner. Med en enda mening i höstens budgetproposition gjorde den nya S-regeringen på hösten klart att den ställde sig bakom bygget. Det innebar det stora politiska genombrottet (även om riksdagen som bekant kom att nobba proppen som sådan till förmån för oppositionens).

Medlen från den nya fonden CEF, Connecting Europe Facility, syftar till att stärka kommunikationerna längs tio tänkta korridorer som korsar kontinenten på olika ledder – det stomnät som kallas Ten-T. Genom Sverige löper en sådan korridor som går mellan Skandinavien och Medelhavet. Den nu aktuella rundan är den första, och omfattar 11 miljarder euro varav medlen som Sverige är med och tävlar om enligt regeringen omfattar 8 miljarder euro.

Här finns en pdf-fil med listan över de 56 svenska projekten.

Notera länkarna här nedanför till Transportnytts tidigare artiklar om bland annat Ten-T och CEF-medlen.

Alexander Kristofersson 

Publicerad fredag, 20 februari 2015 17:05

Gratis nyhetsbrev varje vecka. Registrera dig nu:

Utkommer helgfria torsdagar, utom i juli. Din adress används endast för epost från Transportnytt. Du kan avbryta prenumerationen när du vill.

Sök i nyheter

Kalendarium

24 okt
Sthlm E-pack & Logistics
Filmstaden Sergel, Stockholm
25 okt
25 okt
Tapa-konferens
London, Storbritannien
29 okt
ITS World Congress
Palais des Congrès, Montreal, Kanada
07 nov
Logistik & Transport
Svenska mässan