L

I glesbygd betalar lastbilarna sina kostnader

Karolina Boholm är transportdirektör på Skogsindustrierna och representerar basindustrierna i Näringslivets Transportråd. Hon är civilingenjör från KTH och har varit teknikkonsult på ÅF. Karolina Boholm är transportdirektör på Skogsindustrierna och representerar basindustrierna i Näringslivets Transportråd. Hon är civilingenjör från KTH och har varit teknikkonsult på ÅF. (Bild: Skogsindustrierna)

ÅSIKTEN. Förslaget att införa vägslitageskatt, tidigare kallad kilometerskatt, ger orimliga konsekvenser för glesbygden. En sådan skatt skulle läggas på alla tunga lastbilstransporter för att lösa problem med buller och vägslitage som bara berör stora städer och större tätorter. Det anser transportdirektör Karolina Boholm på Skogsindustrierna. Artikeln har tidigare varit införd i Transportnytt 2-2015.

I december presenterade Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, regeringsuppdraget de fick 2012 om trafikens samhällsekonomiska kostnader. Den stora nyheten med rapporten är att det för första gången finns ett faktaunderlag som visar att det finns stora regionala skillnader i marginalkostnader för alla transportslag. Främst har det att göra med buller, men också partiklar.

Där få eller inga människor bor, finns det
 inte heller någon som 
påverkas negativt av 
buller eller partiklar. 
Det har länge hetat att vägtrafiken är så underbeskattad. Därför behöver vi enligt vissa förespråkare en vägslitageskatt (tidigare kallad kilometerskatt) så att tung trafik kan beskattas enligt sina marginalkostnader. Detta stämmer alltså inte. I alla fall i vissa områden där det inte bor så många.

Skogsindustrierna har alltid hävdat att det inte kan vara rimligt att beskatta alla tunga lastbilstransporter med en genomsnittlig skatt, med intentionen att lösa problem så som buller och partikelutsläpp som egentligen är fenomen som bara berör storstäder och större tätorter. Att beskatta lastbilstransporter för marginalkostnader de inte har, leder till att vi indirekt skapar en straffskatt på landsbygden.

Samma sak gäller för även järnvägar. Godståg betalar på vissa banor mer än 100 procent av sina samhällsekonomiska kostnader, enligt VTI:s studie. Studien visar också att godstrafikens samhällsekonomiska kostnader på järnväg varierar kraftigt.

Det är därför rimligt att banavgifter bör vara tydligt differentierade. Dock är det svårt att motivera en hög avgift för slitage på banor som idag har dålig kvalitet och som inte är underhållna. Full betalning bör därför utgå från den tidpunkt då standarden på banan är acceptabel.

En annan viktigt slutsats i VTI:s studie är att vi behöver bättre underlag eftersom det finns stora brister i dagens information. Trafikverkets system och data bör koordineras bättre för att möjliggöra bättre analyser och ge relevant statistik. Kanske till exempel genom att ge dem ett regeringsuppdrag! Det behövs även en analys av de samlade effekterna av olika skatter och avgifter på näringslivets konkurrenskraft. Något som jag hoppas kommer att ske i VTI:s fortsatta arbete med frågan. Bra underlag som stämmer med verkligheten behövs för att vi ska få en saklig debatt och i förlängningen en realistisk politik!


Gratis nyhetsbrev varje vecka. Registrera dig nu:

Utkommer helgfria torsdagar, utom i juli. Din adress används endast för epost från Transportnytt. Du kan avbryta prenumerationen när du vill.

Jobb & karriär

Inga händelser

Sök i nyheter

Kalendarium

29 jan
NITL Summit
Intercontinental, Dallas, USA
21 mar
Edelivery Expo
NEC, Birmingham, Storbritannien
22 aug
Elmia Lastbil 2018
Elmia, Jönköping

Köpa ny transportbil?

Transportbilsguiden 2017

Transportbilsguiden 2017

Med alla transportbilar
upp till 3,5 ton

Pris 60:-

Beställ den här.